| Publicerad 1959 | Lämna synpunkter |
ROSIG rω3sig2, adj.1 -are. adv. -T.
1) (i sht i vitter stil) motsv. ROS, sbst.1 1, 1 d: bevuxen l. försedd med rosor l. liknande blommor; äv. (om snår o. d.): som bär rosor; förr äv. (om växt o. d.): som bär (stora) om rosor påminnande blommor. (Tistlarna) äro rosige och blommige. Borg Luther 2: 836 (1753). Våren kom tidigt .. marken lyser grön och rosig med sina blommor. Bergman VSmSkr. 23 (1820). Rosiga nyponsnår. Oterdahl Skram 9 (1919).
2) (numera i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat) försedd med mönster l. dekor o. d. bestående av rosor l. om rosor påminnande figurer, vanl. i färg(er) avvikande från bottnens; blommig; jfr ROS, sbst.1 2 (c). Rodzsett Cläde. KlädkamRSthm 1618 A, s. 7 a. 10 Octob. Kiöptes till en brudtröia rosut tyg 4 alnar. Fatab. 1917, s. 56 (i handl. fr. 1694). Et stycke fint, hvitt rosigt Ylle-Tyg. PT 1758, nr 28, s. 4. En rosig tallrik. Bellman (BellmS) 1: 273 (1790). Gubben .. gick fram till sitt rosiga, granna hörnskåp. Sparre MyrL 171 (1917). Martinson OsynlÄlsk. 188 (1943). — jfr BLÅ-, MÅNG-, RÖD-, SMÅ-, STOR-ROSIG m. fl. — särsk. (†) i n. sg., substantiverat, om blommigt tyg. Skottsktt Rossett — 40 alner. TullbSthm 4/5 1581.
3) (†) om (del av) byggnadsvärk o. d.: försedd med l. utgörande rosett (se d. o. 1 a) l. rosetter; jfr ROS, sbst.1 2 a, 3 e. Den halfdager, som infaller (i kryptan) genom de små ljusöppningarnas rosiga jerngaller. Brunius Metr. 51 (1854). Ett trebladigt dörrfält med tre rosiga knoppar. Dens. GotlK 2: 180 (1865).
4) som (särsk. till färg o. utseende l. enbart till färgen) påminner om en ros l. rosor; äv.: som har teckning(ar) l. färgskiftning(ar) påminnande om en ros l. rosor (jfr 2); stundom: rosenröd; jfr ROS, sbst.1 5. Med rosiga hatten / På lockar af guld, / Satt midsommarsnatten / I skogen, så huld. Stagnelius (SVS) 2: 436 (1821); jfr a, 2. (En förening av svavel o. molybden) förekommer fossilt i rosigt bladiga massor. Almroth Kem. 700 (1834). (Ett visst kalkstenslager) kallas det rosiga lagret, derför att det, slipadt, visar en mängd rosiga figurer. TT 1887, s. 143. Dallrar ännu öfver grufvorna / den rosiga rostugnsrök? Karlfeldt FlPom. 82 (1906). (Träfaner med) ett något ”rosigt” mittparti med stripiga kanter. HantvB I. 2: 45 (1934). särsk.
a) med tanke på den röda färg som solljuset har vid morgon- l. aftonrodnad l. som sprides på himmeln l. föremål o. d. vid solens upp- l. nedgång; jfr ROS, sbst.1 5 a. Atterbom SDikt. 2: 231 (1815, 1838). En rosig himmel vid solnedgången bådar fint väder. Balck Idr. 1: 52 (1886). Siwertz JoDr. 102 (1928).
b) med tanke på (frisk) röd färg på människas hud, i sht ansiktshyn; jfr ROS, sbst.1 5 b. AWollimhaus (c. 1669) i 2Saml. 1: 124. Rosiga kinder. Stagnelius (SVS) 3: 67 (1817). Här han målat .. / Rosigt skära änglaväsen. Wirsén Vint. 46 (1890). En för sitt rosiga hull .. berömd flicka från Blanchs. Krusenstjerna Pahlen 4: 116 (1933). En rosig flint. Hellström Kärlek 35 (1942). Hon vaknade frisk och rosig. Martinson KärlekKr. 8 (1947). jfr RÖD-ROSIG.
α) (i sht i vissa trakter) om husdjur: fläckig l. brokig. Landsm. 1: 411 (1880). Öman Ungd. 94 (1889). jfr SVART-ROSIG.
5) mer l. mindre bildl., om humör l. sinnesstämning l. hågkomst o. d., äv. om framställning av l. uppfattning om ngt: glad o. fridfull, optimistisk, sangvinisk l. präglad av ungdomlig entusiasm (o. oskuldsfullhet) o. d.; äv. om yttre ställning l. levnadsöden l. framtidsutsikter o. d.: lycklig l. lyckosam l. idyllisk l. glädjerik o. d.; jfr ROS, sbst.1 6. De rosigaste fantasiers svindel. Törneros Brev 1: 242 (1825; uppl. 1925). Förra seklets rosiga uppfattning om barnarbete i fabrikerna. EkonS 2: 578 (1902). Gonzague .. hade sannolikt icke .. något rosigt förflutet. Malmberg Werfel 40Dag. 141 (1935). (Jag kände förr) en barnslig nyfikenhet, en rosig lust att veta. Isaksson KvHuset 20 (1952).
Spalt R 2522 band 22, 1959