| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SENSIBILITET sän1sibil1ite4t l. -bi1l-, stundom saŋ1– (sännsibilitét Dalin; sangsibilitét KonvLex. (1864); säll. utt(alat) sangs- Östergren (1938)), r. l. f.; best. -en.
egenskapen l. förhållandet att vara sensibel.
a) (i fackspr.) om förmåga (hos kroppsorgan) att bringa en (yttre) retning till framträdande ss. sinnesförnimmelse l. sinnesintryck, förnimmelseförmåga; stundom svårt att skilja från b; jfr SENSIBEL 1 b. Tegnér FilosEstetSkr. 223 (c. 1809). Sensibilitetens lokalisation inom oblongatan (dvs. förlängda märgen). SvLäkSH 42: 393 (1916).
b) (i sht i fackspr.) om känslighet l. ömtålighet hos (del av) organism för (skiftningar i) fysisk påverkan l. retning (särsk. i uttr. sensibilitet för ngt (jfr 2 a), känslighet l. ömtålighet för ngt); stundom svårt att skilja från a; jfr SENSIBEL 1 c, d (Växt-)fibrernes olika sensibilitet för ljuset. Bergman Jordkl. 2: 400 (1774). (Smärta) är förhöjd sensibilitet, påstå några. Men detta är blott en möjlighet att lättare känna smärta; det är icke smärtan sjelf. Hygiea 1839, s. 162. SvLäkT 1935, s. 4. jfr RADIO-, RÖNTGEN-SENSIBILITET.
2) motsv. SENSIBEL 2 a: känslighet (se d. o. 2); särsk. dels: lättrördhet l. ömsinthet l. känslosamhet, dels: ömtålighet l. överkänslighet l. (lätt)retlighet; i sht förr äv.: (sinnes)rörelse l. gripenhet. På den resan jag nu gör, ärnar jag lägga utaf min sensibilitet, efter jag endast preparerade mig eviga plågor. SBergenschöld (1770) hos Dahlgren Herrgårdssl. 98. (Den till hertig Karl riktade dikten) nedlade jag genast för vår milda Regents fötter, som eij allenast med välbehag, utan ock med värckelig sensibilité emottog detta offer. GAReuterholm (1794) i BrinkmArch. 2: 458. En liten skymt af qvinnlig sensibilitet (hos mannen), som likväl .. icke får öfvergå till omanlig svaghet (tycks behaga kvinnorna). Rademine Knigge 2: 81 (1804). (Flauberts) kraftfulla, sunda intelligens parades med den retligaste sensibilitet. Levertin 11: 123 (1906). En ny dramatisk genre var (gm N. de la Chaussée) .. skapad, den ”larmoyanta” komedien; det var sensibiliteten, som här trängde fram på den franska scenen. Sylwan (o. Bing) 1: 407 (1910). IdunVeckoJ 1966, nr 3, s. 58. — särsk.
a) i uttr. sensibilitet över ngn, känslighet l. oro för ngn; jfr SENSIBEL 2 a α γ’. Rosenstein 3: 294 (1788).
b) motsv. SENSIBEL 2 a β: (egenskapen att ha) fin känsla l. fint öra (för ngt), lyhördhet. Johanson SpeglL 229 (1911, 1926). Med sin nyromantiska sensibilitet för måleriets färgvärden, måste Hammarsköld .. kritisera (Winckelmann). NordT 1925, s. 544. (Bengt Hesselman) hade en vaksam och lyssnande sensibilitet som gjorde honom sällsynt ägnad att tyda tingens lagar på det språkliga området. Olsson i 3SAH LXIII. 1: 31 (1952).
(1 a, b) -NEUROS. [jfr t. sensibilitätsneurose] (numera föga br.) neuros med åtföljande sensibilitetsrubbning(ar). TLäk. 1833, s. 275. —
(1 a) -SYSTEM. (numera mindre br.) om organsystem för sensibilitet, känselorgansystem. Fries BotUtfl. 1: 50 (1843).
Spalt S 1921 band 25, 1967