| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SEPARATION sep1araʃω4n l. se1-, äv. -atʃ-, äv. 0104 (– – -tschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er. Anm. I ssgn separations-karl användes i ä. stockholmskt folkspr. den ombildade formen seffrations- l. siffrations-. JGCarlén (1861) hos Bellman SSkr. 1: 99 (: siffrationskarlar). Lundin o. Strindberg GSthm 171 (1880).
(i sht i fackspr.)
1) motsv. SEPARERA I 1, II 1, om handlingen att skilja personer l. djur l. föremål åt l. att uppdela l. fördela en enhet l. om förhållandet att personer l. djur l. föremål åtskiljas l. äro åtskilda l. att en enhet uppdelas l. fördelas l. är uppdelad l. fördelad; äv. mer l. mindre bildl. (äv. i fråga om abstrakta företeelser l. abstrakt enhet); åtskiljande; åtskillnad (förr äv. i uttr. utan separation, utan åtskillnad); uppdelning; fördelning; jfr 3—5. RP 3: 209 (1633). H. R. Drotzeten tyckte at såsom både Öster- och Wästerbotnen för detta af een landzhöfdinge hafwe warit administrerade, alt så kunde det ock wäll här effter skee. Separationen skeedde mäst till at göra landzhöfdingen Graan någon stööt. BtFinlH 2: 439 (1669). Stads rättigheten är then i Falu Stad boende Bergslag, hwar under .. både Bergsmän och Borgare utan separation förstås, allernådigst förlänt och faststält. Bergv. 1: 825 (1720). Jag vet, at den obilliga monopoliska principen har spridt sig ända til Vettenskaperne. Man vil at det skal vara en separation i talangerne, likasom i Handel och Skrån. Kellgren (SVS) 4: 378 (1784); jfr b. En separation mellan stat och kyrka (i Spanien) skulle tillföra den förra enorma summor i inbesparade skatter. Rogberg Portug. 138 (1931). Från en kombinerad kontrollcentral och inflygningscentral leds .. flygplanen med betryggande separation i höjd- och sidled fram till Bromma eller Arlanda för landning. SvD(A) 1964, nr 294, s. 10. Den första separationen (av siamesiska tvillingar) företogs i Storbritannien 1902. Därs. 1965, nr 79, s. 26. — särsk.
a) odont. motsv. SEPARERA I 1 a, om handlingen att skilja (tättsittande) tänder åt. Den konstgjorda separationen medelst filen är (enligt R. Baume) det bästa, för att ej säga enda, sättet att förekomma kariesbildning. SkandTTandläk. 1887, s. 22. Nyström Amalgamtekn. 48 (1954).
b) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) motsv. SEPARERA I 1 c, om partering (av handeln i en stad). Handeln (i Västerås) utgör närwarande tid flere grenar, ehuru ännu hwarken wist antal af Handlande, mera här än i andre Upstäder, kunnat fastställas, och än mindre någon Separation derwid i agttages. Hülphers SvStäd. 1: 8 (1778). Herlitz Stadsförv. 1830 119 (1924). — jfr HANDELS-SEPARATION.
c) (†) motsv. SEPARERA I 1 d, i fråga om bokföring: specifikation. Efftersom ingen Separation ske kunde för den tiden .. med dagz-Sedlarne (avföras kostnaderna i klump). HovförtärSthm 1725, s. 2462. (Magistraten bör) til Kongl. (Bergs-)Collegium insända en underskrefwen och säker förtekning med separation både af metallerne och de deraf fabriquerade sorter, såsom ock af mineralierne, hwilka utskeppade blifwit. Bergv. 2: 72 (1739). PH 14: 180 (1788).
d) (numera knappast br.) motsv. SEPARERA I 1 e, om (förhållande som kännetecknas av) söndring l. splittring (mellan ngra); förr äv. dels om upphörande av förbund med ngn, dels konkretare, om tvist o. d. (Jag) Remonstrerede dem (dvs. de saxiska rådsherrarna) dehres fahra af Spaniern, Franckrijke .. och andre flere; så och deres separationer och distractioner[ne] hema. AOxenstierna 8: 5 (1633). Att fienden inthet annatt söker principaliter medh des tractater ähn att göra och till väga bringa en skeldnat och separation emellan Sverriges chrono .. och dhe evangeliske .. ständer. Därs. 655. Uthaf hvad orsaak Separationen med (Sveriges bundsförvant) Rakotzi skedd är, sådant kan FeldtMarskalken sielf bäst berätta (för rådet). HSH 2: 130 (1657). Cannelin (1939).
2) motsv. SEPARERA I 2, II 2, om handlingen att (av)skilja l. avskära l. isolera ngn l. ngt från ngn l. ngt l. om förhållandet att ngn l. ngt avskiljes l. är avskild resp. avskilt osv.; äv. mer l. mindre bildl.; särsk. med bestämning inledd av prep. från, betecknande den l. det varifrån ngn l. ngt är (av)skild resp. (av)skilt osv.; jfr 3—5. Rålamb 8: 156 (1691). Oachtat at Cammar-Revisionen then 14 Octob. 1695 wid Separation ifrån Cammar-Collegium, har erhållit ett särdeles Reglement, hwaruti (osv.). Schmedeman Just. 1560 (1699). Scener från södra Nord-Amerikas stater före och efter separationen från de norra. NDA 1861, nr 277, s. 3 (rubrik). De ukrainska patrioterna i utlandet .. sågo .. (i en tysk ockupation av Ukraina) det enda medlet att åstadkomma en fullständig separation från Ryssland. Gummerus Orostid. 14 (1931). — särsk.
a) (†) om (brytning med ngn till följd av) avståndstagande. (Gm att vidhålla vår uppfattning i valet av riksamiral) äfventyra vij (dvs. adeln) .. een separation ifrån den Kongl. Regeringen. RARP 9: 76 (1664).
b) motsv. SEPARERA I 2 e β β’, II 2 c, om handlingen att lämna l. i trosfrågor ta avstånd från tidigare kyrklig gemenskap l. om förhållandet att en l. flera medlemmar av kyrklig gemenskap lämna l. lämnat denna l. i trosfrågor ta l. tagit avstånd från denna. Flera Siälar, som elliest wählmenande äro, måste stanna wed en mångom sälsam och anstötelig Skingring eller Separation, icke hafwande Samwets frihet, at sig till den allmänna Gudstiensten inställa. AAchrenius (1742) i FinKyrkohSP 4: 262. I det genom Spener och Francke grundlagda konventikelväsendet låg fröet till separation från kyrkan. Cornelius LbKyrkoh. 74 (1878). Så kom den stora separationen i sammanhang med den s. k. Waldenströmska rörelsen. MinnGPrästh. 3: 117 (1926).
3) [specialanv. av 1 o. 2] handel. motsv. SEPARERA I 1 f slutet, 2 e β, II 1 a, 2 a, om förhållandet att kompanjoner upphöra med kompanjonskap l. att en l. flera delägare i en firma o. d. lämna den. Smedman Kont. 7: 77 (1874). Bestämmelserna i .. bolagskontraktet (för handelsbolag) pläga angå bolagets namn och verksamhet, .. fördelning af .. förmögenheten vid stämmotidens utgång eller dessförinnan genom separation (upplösning) till följd af öfverenskommelse eller delägares frånfälle. Fliesberg Handel. 106 (1891).
4) [specialanv. av 1 o. 2] motsv. SEPARERA I 3, om handlingen att separera l. förhållandet att ngt separeras l. är separerat. Dædalus 1952, s. 114 (c. 1747). Vaskverket innehåller den vanliga serien apparater för separation (av zinkmalm) på våta vägen. JernkA 1885, s. 168. En fullständig separation av ett par vätskor (är) .. icke möjlig, om vätskorna tillsammans i något förhållande kunna bilda en blandning, som har lägre eller högre kokpunkt än någon av vätskorna. Smith OrgKemi 4 (1938). — särsk. (†) konkret, om resultat av separering. Aken Reseap. A 6 a (1746).
5) [specialanv. av 1 o. 2] motsv. SEPARERA II 1 b, 2 b, om förhållandet att två äkta makar l. personer som sammanbott under äktenskapsliknande former upphöra med samlevnaden l. om förhållandet att endera parten lämnar hemmet (särsk.: hemskillnad); äv. allmännare, om äktenskapsskillnad. Såsom .. (makarna Terserus) nu första gångon äre för Consist., kunna the icke styrckias till separation, vthan heller förmanas till förlijkningh. ConsAcAboP 1: 320 (1648). När sådane Casus förefalla, at Adelige Huus sig angifwa och begiära Cessionem bonorum (dvs. konkurs), eller ock Man ifrån Hustrun eller Hustru ifrån Mannen separation och afwittring af theras egendom. Schmedeman Just. 1138 (1687). Om äktenskapsskillnad och hemskillnad (separation). SFS 1915, s. 1059 (rubrik). 2SvUppslB (1953; allmännare).
(2) -KARL. (förr) karl tillhörande separationsvakten (se -vakt 1); jfr palt, sbst.1 2 a slutet. DA 1793, nr 185, s. 4. —
(3) -KONTRAKT. handel. kontrakt som reglerar de inbördes ekonomiska förhållandena, då ett kompanjonskap upphör. Fliesberg Handel. 106 (1891). —
(1, 2) -POLITIK. om politik som syftar till uppdelande av ngt som utgör en enhet l. till avskiljande av ngt från en enhet. Fogelqvist Minns 174 (1935). —
-PROCESS.
(2) -RÄTT. [jfr t. separationsrecht, nylat. jus separationis] jur. persons rätt att i annans konkurs avskilja l. undantaga sin egendom. 2NF 17: 725 (1912). —
(2) -STALL. (numera föga br.) veter. isoleringsstall. BtRiksdP 1885, 8Hufvudtit. s. 73. Därs. 1901, I. 1: nr 61, s. 9. —
(1) -SYSTEM. om system som bygger på separation. Post Renhålln. 7 (1904; i fråga om uppdelning av sopor o. d. i två grupper). särsk. fångv. om isoleringssystemet. Hagdahl Fäng. 211 (1845). —
(4) -TRUMMA. (i fackspr.) om roterande trumma som användes i apparat för separation av malm o. d. JernkA 1865, s. 321. —
(1) -TVÅNG. särsk. (i fackspr.): tvång som innebär att medborgarna i ett samhälle tvingas att dela upp sopor o. annat avfall i två grupper (o. lägga det som är användbart till gödsel i ett kärl o. det övriga i ett annat). SFS 1919, s. 1435. —
(2) -VAKT. (förr)
1) om en för vissa ändamål (särsk. arresterande av tiggare o. omhändertagande av lösaktiga kvinnor) avdelad vaktstyrka i Sthm 1722—1875 (tidigast kallad: extra vakten, separerade vakten o. d.); jfr separera I 2 f β. HH XXXII. 2: 201 (1773).
Spalt S 1938 band 25, 1967