Publicerad 1973   Lämna synpunkter
SKREVA skre3va2, förr äv. SKRIVA, sbst.1, l. SKRÄVA, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(skre- i ssg 1737 (: skreberg). skreva (sc-, -refva m. m.) 1526 osv. skrifva 1780. skräfva 1685—1890)
Etymologi
[fsv. skriva, skreva; samhörigt med SKREV, sbst.2]
1) jämförelsevis stor o. djup, långsträckt o. trång (nedåt avsmalnande) fördjupning i berg l. jordlager, bergskreva, klyfta (se KLYFTA, sbst.1 3 a); äv. bildl. Somlighe .. (voro) wille gångandes j öknen, och j berghen, och j skrewor, och j iordkwlor. Ebr. 11: 38 (NT 1526; Bib. 1917: levde i hålor och jordkulor). På bergets topp funnos hålor och skrefwor, i hwilka Wargar och Hyenor göma sig om dagarna. Ödmann MPark 89 (1800). Den praktfulla benveden med sina eldröda bär (växte) i skrefvorna. Strindberg Hems. 134 (1887). Ännu glänste snö i åsens skrevor. Ullman Silv. 37 (1918). (Tattarna) glittrar utmanande på ytan, men är mörka inåt, med skrevor och stup. Lundkvist Vindingev. 10 (1956). — jfr BERG-, DAL-, FJÄLL-SKREVA.
2) (numera bl. mera tillf.) allmännare: rämna l. spricka (t. ex. i en mur l. i bark l. på en metallyta). ProstbTveta 1715, s. 10. När den (dvs. ”salderen”, en lödmetall) stötes til pulver i en Mortel och blandas med borax, så låta skrefwor på Mäszingen lätteligen löda sig därmed. Polhem Test. 100 (c. 1745). Hundraåriga murgrönsrefvor / begärligt klänga i tornens skrefvor. Lybeck Dikt. 1: 94 (1890). jfr (i ssg): Barkskreva. Östergren 6: 445 (1939).
Ssgr (Anm. Ssgrna kunna möjl. äv. hänföras till skrev, sbst.2 1 a): (2) SKREV-BERG. (skre- 1737. skrev- 1788) (†) om sköl l. lager av främmande, lös bergart i en malmkropp; jfr klyfta, sbst.1 3 b. Bergv. 2: 49 (1737). Rinman 1: 747 (1788). —
(1) -HÅL. (mera tillf.) jfr -håla. Högberg Frib. 418 (1910). —
(1) -HÅLA. (mera tillf.) håla bildad av l. utgörande del av skreva. Högberg Frib. 426 (1910).
Avledn.: SKREVIG, adj. (-ig 1749 osv. -ug 1745) [möjl. delvis äv. till skrev, sbst.2 1 a] till 1: som utmärkes av skrevor; full med skrevor. Juslenius 314 (1745). En fjällsjö med lodräta och skrefviga bergstränder. Högberg Vred. 2: 90 (1906). DN(A) 1929, nr 229, s. 5.

 

Spalt S 4788 band 26, 1973

Webbansvarig