| Publicerad 1975 | Lämna synpunkter |
SKÅLA skå3la2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NAD (tillf., Idun 1951, nr 50, s. 39 (i bet. 2; rimmande med vålnad)), -NING; -ARE (tillf., Fjelner TypFig. 54 (1920; i bet. 2)).
a) ge (ngt) skålform l. göra (ngt) skålliknande l. urholka (ngt); ss. vbalsbst. -ning äv. konkret, om skålformad fördjupning l. urholkning (jfr SKÅL, sbst.2 4 a η); jfr c. Skadeligt är .. det, när slåtterkarlen skålar slaget, eller lemnar wid bägge sidor höga afragg och stubb, så at slaget blifwer lije-bränt (dvs. kommer för lågt) midt uti. Gadd Landtsk. 2: 426 (1775). Fördelen med fåtöljerna (som i vissa bilar ersätta framsäte) är att man, tack vare skålningen i ryggen, sitter väl fixerad även vid hård kurvtagning. Motorför. 1955, nr 12, s. 41. jfr UR-, UT-SKÅLA o. AV-SKÅLNING.
b) intr. o. refl., med saksubj.: anta skålform; jfr c. (För att inte saliven skall rinna ut) skålar eller böjer sig .. underläppen (hos hästen) nedantil mot framtänderna och begynner strax vid underbeten at gifva sig inåt munnen. KrigVAH 1829, s. 41. Blir .. (skidans brätte vid vallning med blåslampa) för starkt uppvärmt, inträder ”skålning” och sprödhet, och brättet förlorar sin ursprungliga form. TurKal. 1927, s. 79.
c) [eg. specialanv. av a o. b] i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: skålformad, skålformig. 1 Skåhlat Skååp med 4 dorar. BoupptSthm 1668, s. 1423. (Enl. Columella) bör ej jordmons läge wara skålad, ej eller bakkig: den förra, at han ej länge behåller watnet; den senare, at han ej strax det afsköljer. Dahlman Humleg. 95 (1748). (Sabel-)Klingan bör vara y-formad (således med skålad rygg). Hellsten Sabelf. 17 (1923). jfr AV-SKÅLAD.
2) motsv. SKÅL, sbst.2 3: dricka (i sht förr äv.: utbringa) en l. flera skålar (för ngn l. ngt); äv. i uttr. skåla med, i sht förr äv. till ngn, höja sitt glas (o. stöta det) mot ngns o. dricka (o. därigm hedra denne), dricka ngn till, skåla på ngt, höja sitt glas o. (stöta det mot annans samt) dricka för att bekräfta ngt. ÅbSvUndH 68—69: 468 (1733). Sohlman föreslog en skål; och derefter skålades (vid en fest i Sthm) för Danmarks bondestånd af en svensk bonderiksdagsman. Hellberg Samtida 10: 164 (1873). Han (slog) i .. två små aptitsupar, räckte mig den ena, blinkade, skålade till mig och sväljde ner sin med ett långt — usch! Tavaststjerna Marin 15 (1890). NPress. 1896, nr 175, s. 3 (: för konungen). (Värden) åt måttligast, men i stället skålade han desto flitigare. Hallström Händ. 274 (1927). (Efter middagen) drack vi punsch och skålade. Hellström Malmros 146 (1931). (Polismästaren som avlagt nykterhetslöfte) skulle .. hugga av den gordiska knuten i vad den angick skålandet med hans majestät (gm att endast markera en skål). Därs. 282. Madame skålade häftigt, ivrigt. Asklund Fanfar 280 (1934). Är vi med på det (dvs. att säga du) allesammans? För då skålar vi på den saken! Gustaf-Janson ÖvOnd. 89 (1957). — jfr TILL-SKÅLA.
SKÅLA BORT10 4. till 2: gm att skåla få (tid) att gå l. öda bort (tid); i sht förr äv.: gm att utbringa en l. flera (olämpliga) skålar förstöra utsikterna till (ngt). Där hafva de (dvs. talare som utbringat skålar för Rysslands fiender) skålat bort min profession (dvs. den väntade utnämningen till professor). Rein Snellman 2: 46 (1899; yttrande tillskrivet J. V. Snellman 1855). Söderhjelm Tavaststj. 116 (1900). —
SKÅLA TILL10 4. (numera bl. mera tillf.) till 2; i uttr. skåla ngn till, skåla med ngn, dricka ngn till. Tavaststjerna UÅr 44 (1892). jfr tillskåla. —
Spalt S 5689 band 27, 1975