Publicerad 1975 | Lämna synpunkter |
SKÄRTORSDAG ʃä3r~tω2rsdag l. ʃæ3r~, l. ~tωr2sdag, äv. 3~02, l. (vard.) ~tω2rsda l. ~tωr2sda, förr äv. SKÄRETORSDAG, r. l. m.; best. -en ~tω2rsda1gen l. ~tωr2s-, l. ~tωrsda2gen, l. (vard.) -dan ~tω2rsdan l. ~tωr2s-; pl. -ar 3~210 l. 3~020.
namn på torsdagen i veckan närmast före påsk (vilken inom kristenheten firas till åminnelse av nattvardens instiftande, i den romersk-katolska kyrkan dessutom ss. en reningsdag); jfr SKÄR-DAG. NT 1526, s. Oo 2 b. Hwad de öfrige Helge- och Högtids-dagar angår, såsom Mariæ-Besökelsedag, Skiär-Tors-dagen .. samt alle Apostledagarne; Så böra uppå desamma, hwarken i Städerne, eller på Landet, ske någon Predikan ..; Utan böra desze dagar, såsom andre Söckne-dagar anses. PH 3: 1784 (1741). Tänk, på själfva skärtorsdagen, då ungdomen konfirmeras, göra inbrott. Strindberg Påsk 77 (1901). På skärtorsdagen, som intill 1772 var helgdag, utbytes i regel passionspredikan mot nattvardsgång på aftonen. Brilioth SvKyrkKunsk. 223 (1933).
-HELGD. [fsv. skärþorsdaghshälghþ] (†) om skärtorsdag firad ss. helg l. helgdag. Nordström Samh. 2: 263 (1840). —
-KVAST. (†) kvast varpå häxa rider till Blåkulla (på skärtorsdagsnatten); anträffat bl. bildl. Du svansade Skärthorsdags-qvast, Boricka! / .. Nu, Åsnors Åsna, skall du tjena mig. MarkallN 2: 58 (1821). —
-MORGON. Om skärtorsdagz morgon som the både wåre bittida vppe. 3SthmTb 1: 232 (1594; möjl. icke ssg). BtFinlH 2: 282 (1666). —
-NATT. särsk.: natt mellan skärtorsdag o. långfredag. ÄARäfst 20 (1596: skeretordzdagz natt; möjl. icke ssg). NVedboDomb. Höstt. 1739, § 37. —
-PATENT. (†) oeg., om dikt tänkt ss. öppet brev rörande blåkullafärder på skärtorsdagsnatten; jfr patent 1. Skärtorsdags-Patent till Välborna Fröken Cathrine Charlotte v: Heland den 9 April 1789. Bellman (BellmS) 10: 172 (1789).
Spalt S 6047 band 27, 1975