| Publicerad 1976 | Lämna synpunkter |
SKÖN ʃø4n (LoW (1889) anger uttal med ö l. ø), n. (G1R 7: 293 (1531) osv.) ((†) r. l. f. l. m. G1R 1: 57 (1523), Lindfors (1824)); best. (ss. n., numera mindre br.) -et (JBureus (1641) i 3SAH 23: 380, Rudbeckius DBehmer A 4 a (1670)); pl. (ss. n., numera mindre br.) = (JBureus (1641) i 3SAH 23: 380).
1) (föga br.) om förhållandet l. möjligheten att blicka in (se BLICKA IN b β) i ngt; jfr SKÖNJA 1, 3 a, 4. All vildmarken låg med öppet skön, log mot honom och täljde sina hemligheter. Johansson RödaHuv. 1: 190 (1917).
2) bedömande, prövning (se d. o. 2); omdöme, insikt, förstånd; numera företrädesvis (se dock slutet) i uttr. efter eget l. bästa skön; jfr 3—5 o. SKÖNJA 5. (År 50 e. Kr.) skrifwer man, at Straszborgh, som tå war en lijten Stadh, hafwer wedertagit Christi Ewangelium, hwilket iagh hemställer vthi Läsarens skiöön. Schroderus Os. 1: 42 (1635). I skön och själfkännedom står .. (Mefistofeles) lika högt öfver, som i adel under denne Herrens forne älskling (dvs. Lucifer). Rydberg 2: 304 (c. 1875). (Sv.) Efter mänskligt skön (t.) nach menschlichem Ermessen. Auerbach (1913). Han skulle hjälpa mor Metta efter bästa skön. Björkman Gård. 150 (1918). (De av V. F. Palmblad författade person-)karakteristikerna (i Conversations Lexicon der neuesten Zeit und Literatur), där han rättfram och naturligt berättar om fel och förtjänster efter eget skön. 3Saml. 5: 46 (1924); jfr 5. — särsk. (i sht i fackspr.) om uppskattning av ngts storlek l. antal o. d.; särsk. ss. förled i ssgr. Taxeringsnämnden hade .. frångått hennes deklaration och åsatt henne en inkomst efter skön. SDS 1953, nr 1, s. 9. Upptaxeringar efter skön. GHT 1957, nr 18, s. 9.
3) (†) reflexion l. betraktelse; jfr 2. Afklädde prästen (dvs. Kristus) har själf på korsaltaret, såsom en rätt lagförare, gjort sin lag .. märklig genom sexhanda skön eller betraktelser om sin miskund och det sjunde om sin undsägning. JBureus (1641) i 3SAH 23: 380. Därs. 384.
4) (föga br.) själslig samklang l. själsligt samförstånd (med ngt); jfr 2. Människan har en anspråkslös natur även då hon känner sig sär och onormal, i skön med det avvikande. Ahlin GillGång 45 (1958).
5) (bedömande l. prövning o.) självständigt l. fritt val l. avgörande l. bestämmande, gottfinnande; gunstig l. nådig vilja; särsk. (o. numera företrädesvis) i uttr. efter sitt l. (sitt) eget skön, äv. bl. efter skön; jfr 2, 6. G1R 3: 29 (1526). Om .. (regenten) alt effter sitt tycke (skiön) lagar .. (så at hwad honom lyster, thet skal wara fritt) så är han .. en Tyrann. Schroderus Comenius 674 (1639). (Sv.) Skjön, behag, (t.) der Gefallen. Lind 2: 169 (1738). Kunde man i vårt Swenska Gomorrha utfinna tio fördomsfria och rättfärdiga dommare i litterära ämnen, så skulle man med glädje underkasta sig deras skön. Polyfem I. 21: 4 (1810). Stundom inträffade (vid rättskipningen i ä. tid) sådana fall, för hvilka bestämd lag ej fanns att tillämpa, der ägde domaren sak pröfva och fälla domen efter eget skön. Holmberg Nordb. 488 (1854); jfr 2. (Lagstiftningen) kan omöjligt bero af en enda individs pröfning och fria skön. Bolin Statsl. 2: 28 (1871). Ett nytt moment kommer till (vid utdelande av adelskap), regenternas personliga skön, formelt allenarådande och äfven i realiteten af mycket stor betydelse. Fahlbeck Ad. 1: 24 (1898). Skolmästaretjänsten (i Enköping) torde vid denna tid (dvs. år 1600) ha varit vakant. Man kunde alltså anse sig ha frihet att handla efter skön med dess inkomster. Ljung EnköpH 1: 388 (1963). — särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. efter eget skön, liktydigt med: om man så önskar. Ett arbete, som ungefärligen drefs till nödig kroppsrörelse och blott efter eget skön var ansträngdt. Lysander Almqvist 316 (1878).
b) i sådana uttr. som ställa l. (över)lämna (i sht förr äv. sätta l. hemställa, förr äv. giva l. hemgiva l. skjuta) ngt (ut)i (äv. till l. åt) ngns skön l. ställa osv. (ut)i ngns skön att göra ngt l. hur l. om (osv.), förr äv. ställa osv. ngn ngt i skön l. ngn (ut)i skön (l. skönet) att göra ngt l. hur (osv.), överlämna åt ngn att efter gottfinnande avgöra ngt l. bestämma (rörande) ngt l. hur osv. resp. överlämna åt ngn att efter gottfinnande göra ngt l. låta ngn fritt göra ngt; förr äv. i uttr. befalla ngt ngns skön (se under β). Om eder (dvs. Ture Jönsson) tyckes skicka med them (dvs. knektarna) in i Skane nagre resenæra sæther iak tiil eder skön. G1R 1: 57 (1523). Därs. 7: 293 (1531: giffue). Hwadh Rijksens Rådh medh Biscoperne vthi Vpsala samtyckt hafwe, thet hafwer H. F. N. (dvs. hertig Karl) sielf satt them j skön. Chesnecopherus Skäl Kk 2 a (i handl. fr. 1595). RP 3: 203 (1633: hemgiffva). Emedan migh är sielff i skiönet gifwit at vthwelia en Christeligh Lijktext öfwer thenne Sahl. Herren, så (osv.). Rudbeckius DBehmer A 4 a (1670). Widekindi KrijgH 685 (1671: heemstält). Thet är intet lemnat i wårt skiön eller behag, at gå til Herrans Nattward eller ei. Swedberg Cat. 599 (1709). Peringskiöld Wilk. 315 (1715: skiuter). Consistorium lemnar kyrkoherden Hallström i skiön at tilsvidare utvälja en af them, som nedan ordinerade äro, til sin adjunctus. VDP 4/12 1745, § 5. (Drottningen) återfordrar af mig (dvs. Arvid Horn) kansli-Presidentskapet, och jag öfverlemnar i hennes skön äfven mitt Rådsembete. Crusenstolpe Tess. 5: 228 (1849). Beskow i 2SAH 38: 105 (1863: lemnade .. åt). Förmågan att tala är menniskan medfödd, men huru, det lemnar naturen åt hennes fria skön. Böttiger Därs. 50: 440 (1874). Biskopen .. höll .. ”biskopsting” i prosterierna med den samlade allmogen på kyrkbacken. Man väntade av honom, att han gjorde det, men hur ofta det skedde var ställt i hans eget skön. JämtlHärjedH 1: 369 (1948). — särsk.
α) (†) i uttr. giva ngn i skön om ngt, låta ngn fritt välja mellan ngt. (Vi) giffue .. tig (dvs. frälsemannen Peder Knutsson) i sköön om thenna tre byiar Ledhaberg Forsa och Torpa. att tu måå en aff them få. G1R 7: 63 (1530).
β) (numera föga br.) i uttr. betecknande att man överlämnar ngt åt Guds vilja l. i Guds händer; jfr γ β’. (Vi) skole .. j alla wora böner, sätia gudz wilia för wor wilia, såå ath wij jw giffwe thet honom i skön, ty han weet bäst huad oss nyttogt är. OPetri 1: 65 (1526). (Biskoparna gåvo) tilkänna, thet the hade heemstält heela .. Ransakningen emot Symmachum vthi Gudz Sköön, och hade kändt honom frij. Schroderus Os. 2: 18 (1635). Himmelen alt förmår, hans skjön vi detta befalle. Nicander Vitt. 323 (1778).
γ) med personobj.
α’) (numera bl. mera tillf.) med icke refl. obj.: överlämna ngn åt ngns gottfinnande l. godtycke (förr äv. i uttr. kasta ngn i ngns skön); jfr c. I Borgareståndet yttrades: at man föredrog kasta K. M. och sig i Kejsarens, Frankrikes, Englands och Hollands skiön (framför att förhandla direkt med fienden). Boye Riksd. 294 (cit. fr. 1714); jfr β’. (Arbetarna i Engl.) voro sedan långt tillbaka af staten öfverlemnade åt sina arbetsherrars skön. Fahlbeck Stånd 102 (1892).
β’) med refl. obj.: överlämna sig åt ngns gottfinnande l. ngns vilja (särsk. (i högre stil) i fråga om att överlämna sig åt Guds vilja l. i Guds (l. Jesu) händer; jfr β); särsk. i uttr. lämna (förr äv. giva l. kasta) sig (ut)i ngns skön, förr äv. giva sig ngn i skön. OPetri Hb. G 4 a (1529). Iagh (dvs. Judas) giffwer migh alldelez vthi edher (dvs. Pilatus’) skön. Rondeletius 89 (1614). (Apostlarna gingo skiftande öden tillmötes.) Ther af wi, som hållom osz in til Jesum, läre, at lemna osz i Christi skön, warande aldeles förnögde med Hans goda behag. Swedberg SabbRo 337 (1690, 1710). Boye Riksd. 294 (cit. fr. 1714: kasta). När jag uti trona med hjärtelig bön / Och kärlek Dig (dvs. Jesus) tager i famnen; / Så kan jag mig lemna i Faderens skön / Och hinna til salighets hamnen. Salvius BrudGrafskr. 67 (1740, 1757).
c) i uttr. ngt står l. ligger (förr äv. är) i (i sht förr äv. till) ngns skön, det står ngn fritt att (av)-göra l. efter eget gottfinnande bestämma (rörande) ngt; förr äv. liktydigt med: ngt står till ngns förfogande; särsk. i uttr. ngt står i ngns skön att göra, ngt står ngn fritt att göra, äv. liktydigt med: det står i ngns makt att göra ngt. All .. (den spetälskes) lijt (står) til .. (Jesus), såsom han ock honom bedher om hielp. Men ther henger saken vppå, at han så eller med sådana skääl bedher, at thet skal stå j wårs Herres eghet sköön och welkor. LPetri 1Post. O 4 b (1555). Om H:s K. M:tt teckes .. opbrytha och läsa .. (ett brev där han ej fått sin tillbörliga titel), eller .. oopbruthett migh igenn tillsenndha, sådantt må stå till H. K. M:tz egedh schön. OxBr. 5: 310 (1624). Sij på saken och Inga andra Vaniteter; och holt ded derföre at ded öfrige ståår Intz i mit sköön att bettra. AOxenstierna Bref 4: 346 (1647). Stode mitt lifsmått i mitt skön, så wille iag det .. förlänga .. at wörda, uti Eders Kongl. Höghet, en mild .. Regent. Tessin Bref 1: Dedik. 4 a (1756). Från den i .. (den rationalistiske filosofens) tycke förtryckande öfvermakten af en Verld, som exsisterar honom oåtspordt, befriar han sig .. genom den enda utväg, som står i hans skön: abstractionens. Atterbom PhilH 478 (1835). (Tjänarna) visste .. att hela deras välfärd, ja deras lif stodo i deras husbönders skön. Palmblad Fornk. 1: 285 (1843). Crusenstolpe Tess. 5: 217 (1849: är). Valet af män (till det sv. statsrådet) ligger .. helt och hållet i monarkens skön. Fahlbeck Förf. 204 (1904). KansliH 1: 112 (1935).
6) (föga br.) i uttr. på eget skön, på eget bevåg; jfr 5. (Jesper Swedberg) tog sig det mödosamma värfvet före att förbättra och föröka det tillgängliga psalmförrådet. Han begynte på eget skön detta arbete i slutet af 1680-talet. LfF 1905, s. 210.
-MÄSSIG. [jfr d. skønsmæssig] som (uteslutande) har avseende l. bygger på uppskattning l. fri bedömning; särsk. om taxering (jfr -taxering). SOU 1949, nr 62, s. 139 (om danska förh.). Skönsmässiga uppskattningar. SDS 1953, nr 190, s. 4. SvD(A) 1954, nr 347, s. 18 (om taxering). —
-TAXERA. (skön- 1952—1966. sköns- 1957 osv.) (för beskattning) taxera (ngn) efter uppskattning av inkomster (motsatt: taxera med ledning av självdeklaration), skönsmässigt taxera (ngn); äv. dels: gm skönstaxering påföra (ngn så l. så stor skatt), dels abs.: företa skönstaxering. SDS 1952, nr 31, s. 14. SvD(A) 1958, nr 338, s. 24 (abs.). Han .. sköntaxerades en kommunal och statlig skatt för 1958 på 5.000 kr. GHT 1959, nr 19, s. 5. särsk. i p. pf. i substantivisk anv.: person som skönstaxerats. SvD(A) 1964, nr 309, s. 19. —
-TAXERING. taxering efter uppskattning av inkomsten (motsatt: taxering med ledning av självdeklaration), skönsmässig taxering; jfr -taxera. SvSkatteT 1950, 2—10: 48.
Spalt S 6108 band 27, 1976