Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPIK spi4k, adv.
Ordformer
(spick 1854 (: spicknykter)—1891 (: Spicknykter). spik 1818 osv.)
Etymologi
[äldst i ssgn SPIK-RAK o. eg.: som en spik (se SPIK, sbst.1 1); i ssgrna SPIK-NYKTER, -TORR möjl. dock identiskt med den förled som föreligger i SPICKE-FLÄSK, -SILL m. fl. (se SPICKE-); förbindelserna i bet. II urspr. (o. i flertalet fall ännu) eg. emfatiskt uttalade ssgr; jfr SHast i MeijerbArk. 16: 69 ff. (1980)]
I. (ngt vard.) ss. förled i ssgr: alldeles, helt.
II. ss. fristående ord.
1) (ngt vard.) ss. bestämning till efterföljande adj. l. adv.: alldeles, helt; numera i sht i förb. spik nykter, spik rak(t), spik säker. Spik nyckter. Cederborgh OT 4: 8 (1818). Hvad skulle man göra, när man satt där spik ensam. Alving FrkVästerv. 39 (1908). Lilly satte sig spik rak upp i sängen. Dens. Bar. 38 (1909). Plötsligt stannar vagnen och man blir spik vaken. Hedin Bagdad 539 (1917). Pongo var spik säker på att ingen skräddare i världen kunde ha levererat en ny utstyrsel på den här korta tiden. Hammar Wodehouse FarbrFred 48 (1940). Vi stod spik tysta. Olsson 3Hap. 57 (1967).
2) [eg. kortform för spikrakt l. spik rakt] (vard.) sport. spikrakt (på kontroll(er) i orientering); äv. närmande sig den substantiviska anv.: handlingen l. förhållandet att spika (se SPIKA, v.2 1) kontroll(er). Bara en gång tidigare har jag gått spik, det var på en klubbtävling. Skärmen 1946, s. 69. Det blev ”spik” på samtliga kontroller. Därs. 1949, s. 78. TurÅ 1952, s. 291.
Ssgr (till I; ngt vard. Anm. Stundom uttalas en skriven ssg ss. två ord (jfr spik, adv. II 1)): SPIK-LIK, adj.2 (adj.1 se sp. 9638). (numera föga br.) alldeles lik. Zedritz 2: 46 (1857). Idun 1931, s. 906. —
-LUGN. (föga br.) alldeles lugn, kavlugn. Mörne Strandb. 1: 17 (1915; om sommarmorgon). SAOL (1973). —
-MÖRK. (numera föga br.) alldeles mörk, kolmörk, beckmörk. FoU 15: 73 (1902). Bergroth FinlSv. 333 (1917). —
-MÖRKER. (numera föga br.) kolmörker, beckmörker. FoU 15: 73 (1902). —
-NYKTER. alldeles nykter, spik nykter; äv. i utvidgad anv., om ngt sakligt: som kännetecknar person som är alldeles nykter osv. Topelius Dagb. 4: 378 (1840). Spångberg StMän 2: 225 (1921; om omdöme). —
-RAK. alldeles l. helt rak (eg.: rak som en spik); äv. ss. adv.; äv. bildl. Knorring Torp. 1: 92 (1843; om hår). Fru Möller satte sig spikrak upp i soffan. Alving Juv. 341 (1914). Med dessa (flera) goda egenskaper skulle Axel-Emil ha kunnat gå spikrakt på juris kandidaten. Essén Än 86 (1921). Form 1948, s. 91 (om vägar). Hennes långa hår föll nästan spikrakt ner på sidorna. Evander Härl. 10 (1975). —
-RIKTIG. (numera föga br.) alldeles riktig. Topelius Läsn. 7: 129 (1891). —
-RÄTT, adv. alldeles rakt, käpprätt. Lieberath FriluftP 126 (1921). —
-STILLA. (numera föga br.) alldeles stilla. Koch GudVV 1: 47 (1916). —
-SÄKER, adj.2 (adj.1 se sp. 9640). om person: alldeles säker l. övertygad l. förvissad, bergsäker; äv. om ngt sakligt: garanterad. Han var spiksäker på detta. Hon ä absolut spiksäker. Östergren Ant. (cit. fr. 1910). Med tanke på Troedssons .. inflytande i fakulteten var hans docentur spiksäker. Svensson Mord 105 (1967). —
-SÄKERHET, r. l. f. [jfr -säker] om förhållandet l. egenskapen att vara alldeles säker l. övertygad l. förvissad l. att vara alldeles övertygande l. tillförlitlig. IdrBl. 1935, nr 24, s. 3 (i fråga om backhoppning). —
-TORR. (numera föga br.) jfr -nykter. Börjesson E14 33 (1846). —
-VAKEN. (numera föga br.) alldeles vaken, klarvaken. (Han) satt spikvaken och stirrade .. hela natten. Hedin Tsangpo 2: 73 (1922).

 

Spalt S 9643 band 29, 1984

Webbansvarig