Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPILLA, sbst.2, r. l. f.
Ordformer
(spilla 1525 (: peninge spilla)—1855 (: tidsspilla). -spille 1570 (: folckspille, efter prep.)—1724 (: tidspille, efter prep.). spillo 1561 (: liffzspillo, efter prep.), 1626 (: blodhspillo, ss. subj.)—1694 (efter prep.))
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) spilla, ngt utspillt, förlust; sannol. av mlt. spilde, förlust, utgift, kostnad, o. etymologiskt identiskt med SPILLO, sbst.2; möjl. dock delvis till SPILLA, v.1]
(†) motsv. SPILLA, v.1 1, 2 b, 4, 4 c α, dels: fördärv l. förödelse l. skada, dels: förlust (särsk. av människoliv), dels om förhållandet att tid förspilles (i ssgn TIDS-SPILLA), dels om förhållandet att blod utgjutes (i ssgn BLOD-SPILLA), dels om förhållandet att pengar i stor o. förkastlig omfattning utlägges (i ssgrna PENNINGE-SPILLA, PENNINGE-SPILLE). Emedan hon (dvs. drottning Kristina) är icke nu den hon förr hafr warit .. (efter sin tronavsägelse o. övergång till katolicismen) kan man icke uthan sin samwetes spillo och andras förargelse, medh något hedherligit möthande gåå henne tillhanda (vid hennes besök i Sv.). 1PrästP 2: 72 (1660). I Hellor (dvs. stenar), som med ehr Rune-Skrifft / Från glömskans spillo frälst så mången klook Bedrifft. Lagerlöf Vitt. 80 (1693). Ty kom alt hwad i Approcherne fans, Segerwinnaren till Byte, utan motstånd och någon Mans spillo. Dryselius Måne 338 (1694). Dähnert (1784). — jfr FOLK-, HJÄRNE-, LEKAM-, LIVS-, MAN-, MOD-, SJÄLE-, SKOGS-SPILLA o. FÖR-SPILLO.

 

Spalt S 9656 band 29, 1984

Webbansvarig