Publicerad 2006 | Lämna synpunkter |
TOSSA, sbst.4, r. l. f.; best. -an; l. TOSS, r. l. m.; best. -en.
(†) tass (se TASS, sbst.3 2 b). Arrhenius Jordbr. 3: 339 (1861). Gick åsen (på stångplogen) ej fram till och hvilade på oket .. så understöddes den af en på ett skaft sittande mede, tass eller tåssa, hvaraf namnet tass- eller tåss-plogar. Juhlin-Dannfelt 307 (1886). SAOB D 191 (1906).
Spalt T 2162 band 35, 2006