| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VITA vi3ta2, r. l. f.; best. -an; pl. -or; förr äv. (i sht i bet. b) VITE, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
företeelse kännetecknad av att vara vit (se VIT, adj.2 1 (e)); förr äv. (särsk. utan klar avgränsning från VIT, adj.2 1 i substantivisk anv.) dels om leukorré (jfr VIT, adj.2 1 e η), dels övergående i abstraktare anv.: vithet; särsk. (o. utom i a, b samt i ssgn SAND-VITA numera nästan bl.) om äggvita (jfr VIT, adj.2 1 i slutet β’). Anis förtärd .. stillar Qwinnones Hwijta. IErici Colerus 1: 150 (c. 1645). Bålma .. Frööt sönderstött med Qvin(n)amiölk, hwijta aff Ägget och litet Ättikia förblandat, gifwer Sömpn, om thet strykes på Tinningarna. IErici Colerus 1: 194 (c. 1645). Din’ miuka Fingrars Miölck och Kinners täcka hwijta. Wexionius Sinn. 3: B 2 a (1684). När hwitan står i hög fragga, som et snö-mos, så slås det til gulorna och röres wäl omkring. Warg 489 (1755). Hwarje (fågel)ägg består af skalet, hwitan och gulan. Berlin Lrb. 31 (1852). Pilen vars blad i brisen vända vitan till. Jönsson Flaskp. 19 (1920). — jfr ÄGG-VITA. — särsk.
a) om ögonvita; jfr VIT, adj.2 1 i slutet α′, o. VIT-ÖGA. Swedberg Ordab. 345 (1725). Ögonringen (Iris) är alltid svart, men hvitan något gulaktig. Palmblad HbGeogr. 1: 82 (1826). Djurens ögon vänder fram vitorna i skräck. Lundkvist Snapph. 60 (1968). jfr ÖGON-VITA.
b) om frövita; numera företrädesvis ss. senare led i ssgn FRÖ-VITA. (Jag anser) att luften ej medförer några Animalculers frö för än i Juni det så långt lidit att de örter som nykomne om året hunnit till en viss qvantitet dö och fermentera gifvit frö åt Luften, men att om hvitarne tills vinter kjöllderne med allfvare börjat komma den är full af dem i öfverflöd. CAEhrensvärd Brev 2: 30 (1795). Fröna äro hos alla (Saxifraga)arterna mycket små och innehålla riklig hvite, hvari embryot ligger inbäddadt. BihVetAH XXVIII. 3: nr 2, s. 12 (1902).
Spalt V 1483 band 37, 2017