| Publicerad 2021 | Lämna synpunkter |
WARRANT varan4t l. wår4ant l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, r. (AB 17/2 1871, s. 2, osv.) ((†) n. Hahnsson 1075 (1899), FinSvStorordb. 842 (1968)); best. -en; pl. -er (AB 17/2 1871, s. 2, osv.) l. -s (GHT 21/1 1851, s. 3, osv.).
1) (†) bevis (se d. o. 3) på äganderätt till (i lager magasinerade) varor. GHT 21/1 1851, s. 3. Innehar man warranten såsom egare, är man egare till den deri specificerade varan; innehar man warranten såsom pant, har man kontroll i varan. AB 17/2 1871, s. 2. Bland öfriga börsnoteringar bemärka vi sådana för varuförskrifningar (warrants). Fliesberg HbKöpm. I. 1: 177 (1897). Warrant, bevis beträffande varor, deponerade i offentliga lagerhus. SvBanklex. 570 (1942).
2) ekon. om (värdepapper som ger innehavaren) rätt att inom en bestämd tid köpa l. sälja en bestämd vara till ett bestämt pris. FrDepartNämnd. 1972, s. 355. Gambro har genom sitt amerikanska dotterbolag Cobe Laboratories lagt ett bud på samtliga aktier, inklusive utestående optioner och så kallade warrants, i amerikanska REN Corporation. GbgP 15/7 1995, s. 26.
Spalt W 5 band 38, 2021