| Publicerad 2021 | Lämna synpunkter |
YNGSLA, sbst.1, r. l. f.; äv. YNGSLE, sbst.1, r. l. m., anträffat bl. i sg. best. -en.
(†) ungdom l. ungdomstid; jfr YNGSKA. Näst den naturlige, Faderlige och Moderlige omwårdnaden aff yngzlen vpfostrat henne i tucht och Herrans förmaning. Gezelius AReichenbach E 1 b (1668). De spakaste lamb, som i sin yngsla få vänja sig småningom at springa öfver hägnader, blifva snart af vanan de styggaste flöjare och okynnes fä. Chydenius 364 (1778; rättat efter orig.).
Spalt Y 33 band 38, 2021