| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÄTTELÄGG ät3e~läg2, förr äv. ÄTTLÄGG, om person m.//ig., om sak r. l. m. (2RARP I. 1: 9 (1719) osv.), äv. n. (NorrbK 7/1 1891, s. 3, osv.); best. -en resp. -et; pl. -ar (2RARP I. 1: 9 (1719) osv.) l. = (SölvesborgT 12/7 1941, s. 3, osv.) ((†) -er, äv. att hänföra till sg. ättelägga, PH 1: 90 (1719), Arbetet 17/12 1971, s. 25 B); förr äv. ÄTTELÄGGA, f. l. r..; endast anträffat i pl. -or (Dalin Arg. 1: 268 (1733, 1754), Halland 20/8 1885, s. 3) l. -er (se ovan).
1) (†) släktled l. generation (se d. o. 2); äv.: släktföljd; jfr lägg, sbst.1 3 a. Ath .. aldrig Hartick Iapss(on) ell(e)r Mons Fleming eller th(e)ra ättläg hade th(e)r till anten häffd eller byrd. BtFinlH 6: 7 (1533). Andre oskyldige af samme Grefwelige Huus och ättlägg niute sin wälförwärfde Rätt till godhe. RARP V. 2: 382 (1655). Gustavianiske släktens nederstigande ättelägg. Benzelstierna Cens. 209 (1743). (Hippokrates) möderne war ock ansenligt, emedan han war den nittonde ättlägg från Herkules. Lagerbring HistLit. 340 (1748). Norlind AllmogL 535 (1912).
2) om person som (i rakt nedstigande led) härstammar från viss annan person (inom en ätt), avkomling, ättling; särsk. i förb. med prep.-attribut inlett av av (förr äv. ur) o. angivande ätt l. släkt; äv. (o. numera nästan bl., ålderdomligt l. mer l. mindre skämts.) om avkomling i första led, barn; förr äv. i utvidgad l. bildl. anv. (se slutet); jfr lägg, sbst.1 3 b. (Eftersom ingen) är öffwerblefwen, hwilkens åthlegger (sannol. fel för äthlegger) til Rijket .. komma kan. Stiernman Riksd. 850 (1633). När någon dräper then, effter hwilken honom borde Arff tilfalla: får hwarken dråparen eller hans ätteläggar ärfwa. Nehrman InlJurCiv. 392 (1729). Gustaf Adolf .. (skulle) honom på Svenske thronen efterträda och sedan dess äkta manlige ättelägger efter förstfödslo-rätten. Dalin Hist. III. 2: 504 (1762). Igenom denna Oleif är Are Frode i rätt nedstigande linie en Ättlägg af wåra fordna Konungar. Lagerbring 1Hist. 1: 9 (1769). Och fast han var gammal, med spräckligt skägg / Och hvit uti hufvudet som en dufva, / Så ville han hafva en ättelägg / Att dermed sin ålderdoms dag förljufva. Braun Dikt. 1: 10 (1837). Att det icke varit med åberopande av någon härstamning ur Eriksonska huset, som .. (Knut Långe) framträdde, utan som på ett eller annat vis ättelägg ur Sverkerska släkten. Fornv. 1922, s. 63. Stolta föräldrar kantade banan och försökte heja fram sina ättelägg. HudiksvT 25/3 1964, s. 14. — särsk. (numera bl. ngn gg) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv., dels i fråga om härstamning från ett folk l. rike o. d., dels om efterföljare (inom yrkesbana l. konstart o. d.); äv. i fråga om djur l. växt (se α) l. om ngt sakligt (se β). Du hederwärde Ättelägg af det gamla Swetioth, hwars förfäder först fölgde Oden in i Landet. Posten 1769, s. 470. En Nordens son, / De tappra Göthers ättelägg. Atterbom LÖ 1: 14 (1824). Han redan sänd är, blott med armen skrytande, / Megareus, son af Kreon, såddmäns ättelägg. Alexanderson Sept. 29 (1868). Paul Géraldy är Porto Riches mest tvättäkta ättelägg inom den unga dramatiken. Strömberg ModFrLitt. 166 (1931). särsk.
α) om djur l. växt l. växtlighet; jfr avkomma, sbst. 1 b, c. Winter-Löfkojor kunna .. fortplantas medelst afskurne årsgrenar, som i Juli nedsättas i drefbänk och slå rötter. Desse ättläggar blifwa då like sin urstam. Fischerström 4: 349 (1792). Hällmarkstallskogen själf är säkerligen en direkt ättelägg af skärets första vindpinade skog. SvNat. 1918, s. 37. Det är en av sommarens stora händelser i Skansens djurrike när en ättelägg av detta forntidens villebråd (dvs. bisonoxen) ser dagens ljus häruppe. Fatab. 1941, s. 104.
β) om ngt sakligt i förhållande till ngt tidigare förekommande (jfr α). I många och vigtiga drag äro Napoleons styrelsegrundsatser och politiska moral .. en fortsättning och ättelägg af revolutionens. Forssell Stud. 1: 103 (1871, 1875). Det gamla visingsborgstryckeriet, af hvilket det lundströmska var en ättelägg. MeddNordM 1895, s. 91. Auktionsbridgen växte raskt i popularitet, ända tills den hittills sista ätteläggen i whistfamiljen, kontraktsbridgen, gjorde sin entré. Werner o. Sandgren Kortox. 124 (1949).
Spalt Ä 446 band 39, 2023