| Publicerad 2021 | Lämna synpunkter |
ÅDRA å3~dra2, v.2, äv. ÅDRAGA å3~dra2ga, v. ådrar, äv. ådrager, ådrog, ådragit, ådragen. vbalsbst. ÅDRAGANDE.
1) (†) refl.: ta på (se TA PÅ 2) l. iföra sig (ngt); särsk. bildl., i fråga om att ikläda sig roll l. skepnad; jfr PÅDRAGA 3. (Syndaren) finner skulder til skapelsen, at han .. ådragit och iklädt sig Satans beläte. Nohrborg 152 (c. 1765). Den djerfwa Prælaten, som dristade .. med dyra Eder sig förplikta, at icke ådraga sig Prästerlig skrud, innan han med sit mordiska swärd drifwit Konungen ifrån Thronen. Posten 1769, s. 467.
2) (†) refl.: åta sig l. ta på sig (ngt förpliktande l. betungande). Fördenskuld hafwa alla näringsmedel ådragit sig den förpliktelse emot hela Samhäldet, at gå det tilhanda, hwart och et på sit wis. Berch Hush. 29 (1747). Om Du får det i år, så har Styrelsen ådragit sig skyldigheten at åt alla mindre lönade professorer .. gifva samma understöd. Berzelius Brev 10: 64 (1831). Ha personer på annat sätt ådragit sig gemensamt betalningsansvar, kan ej § 6 tillämpas. Kallenberg CivPr. 1: 439 (1918).
3) orsaka l. åsamka (ngn ngt); bringa l. ge; äv. (o. i sht) refl. (se a); ibland äv. utan indirekt obj. (se b); vanl. med direkt obj. betecknande ngt oönskat l. skadligt. PH 8: 7598 (1766). Det skändeliga Partiet .. som ådragit oss två nesliga krig. Blix SvFinance 72 (1797). Den friska vinter, som vi någon tid haft här nere, har ådragit mig en förkylning. Tegnér ESkr. 1: 295 (1826). McEnroe är känd för sitt häftiga humör som ofta ådrog honom böter och avstängning på tennisbanan. PiteåT 16/2 2019, s. 31. — särsk.
a) refl.: bli föremål för (ngt); äv.: skaffa sig l. erhålla l. få; särsk. (o. numera i sht) dels med avs. på ngt icke önskvärt (se α), dels med avs. på uppmärksamhet o. d. (se β). Men skulle .. sådant icke hända, kunde vi vähl ådraga oss mehra nytta utaf spanska handelen. Höpken 2: 252 (1753). Sedan han på flere Utlänske ställen ådragit sig färdighet, at bota Tande-wärk. CarlscrVBl. 29/6 1771, s. 2. Hvarken rikedom eller makt ådrogo sig hans önskan. 2SAH 11: 309 (1824). — särsk.
α) med avs. på ngt icke önskvärt, särsk.: drabbas av l. utsättas för l. dra på sig (se DRAGA PÅ 2 c). När Skatte-Egaren sielf för ådragen skull, måste hemanet lemna åt Bruket. Broman Glys. 1: 12 (c. 1730). Om en rättsinnig Man ser sig ingen ting annat kunna uträtta med all sin möda för Fäderneslandet, än at ådraga sig owänner, får han då lof, at låta skieppet gå för wind och wåg? Dalin Arg. 2: 269 (1754). Gör det möjligt för mig at rädda dig, utan at ådraga mig misstanka för Partiskhet. Eurén Kotzebue Cora 126 (1794). Hans majestät hade .. ådragit sig en envis magkatarrh. Strindberg NRik. 38 (1882). Gossen insjuknade .. i gastrisk feber, genom vilken han sedan ådrog sig en svaghet och sjuklighet som varade för livet. Lagergren Minn. 7: 10 (1928). Det fanns ingenting som motsade tanken att hon ådragit sig samtliga blessyrer genom att ha fallit ner i den aktuella torrlagda poolen. Nesser FallG 64 (2003). — jfr SJÄLV-ÅDRAGEN.
β) med avs. på uppmärksamhet l. intresse o. d.; äv. med avs. på ngt som tyder på l. vittnar om uppmärksamhet osv., särsk. blick l. ögonkast; jfr TILLDRAGA 3 b. Man smickrar sig med hopp at ådraga sig deras ögnekast. Sahlstedt CritSaml. 49 (1759). Han hade någonting i sin hållning, som ådrog sig uppmärksamhet. De Geer SHT 71 (1843). Hon ådrog sig nyfikna blickar från de få fotgängare, som hon mötte. Cederschiöld Riehl 2: 37 (1878). Hvarje vetenskaplig ansats ådrog sig genast hans lifliga intresse. Annerstedt RudbeckM 17 (1902). Det är lätt att förstå varför det här bandet ådragit sig sådan uppmärksamhet både lokalt och nationellt. Arbetarbl. 27/9 2013, s. 35.
b) (numera bl. tillf.) utan indirekt obj. (l. med indirekt obj. ersatt av prep.-uttr.), särsk.: åstadkomma l. föra med sig (ngt). En förgiftig stank, och själapäst som snart ådrager andelig och ewig död, öfwer dem man hade bort föda med sanningens ord. Rydén Pontoppidan 19 (1766). Alt skedde med den quickhet som blott ådrog beundran. Kellgren (SVS) 5: 246 (1790). En hemlig last hwilken man .. är färdig att förlåta sig, så länge den icke upptäckes och ådrager olägenhet och wanära. Thomander Pred. 2: 39 (1849). I det här fallet så handlar anklagelserna om att advokaten ska ha låtit ärendet dra ut på tiden och att ha ådragit onödiga kostnader. NorrkpgT 9/11 2017, s. 4.
Spalt Å 32 band 38, 2021