ÅNGERMUS, f. l. r.
Etymologi
[sv. dial. angelmus, angermus, ångelmus, ångermus; jfr d. angelmus (d. dial. angermus); efter t. angelmaus, ssg av ANGEL, sbst.2 (syftande på musens spetsiga nos), o. MUS; med folketymologisk anslutning till ÅNGER, sbst. (möjl. med tanke på att katter dödar näbbmöss men inte äter upp dem på grund av deras starka doftkörtlar, se Fridell o. Svanberg DäggdjSvTrad. 27 (2007))]
(†) näbbmus; jfr SPETS-MUS. Linc. Aaaa 5 a (1640). I sednare tiden har man inbillat sig, att om en ångermus (näbmus) löper öfwer ett kreatur, när det ligger på marcken, tå blifwer det straxt borttagit öfwer länderna och får denna siukdom. Lönqvist Bara 18 (1775). Schulthess (1885).
Spalt Å 169 band 38, 2021
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
