Publicerad 2021   Lämna synpunkter
ÅTNÖJE, n.; äv. ÅTNÖJA, r. l. f.; anträffat bl. i oblik form.
Ordformer
(äv. -g(h)-, -g(h)i-, -ig-, -ij-, -y-, -ÿ-; -e 1524–1705. -o, efter prep. 1609–1674; se för övr. ÅT, prep. o. adv.)
Etymologi
[fsv. atnöghe, atnöghia; jfr nor. nn. åtnøye; till ÅT-NÖJA, v., l. möjl. ssg av ÅT, prep. o. adv., o. NÖJE resp. NÖJA, sbst.]
(†) förhållandet att tillfredsställa ngn l. åtnöja sig (med ngt); förnöjande l. tillfredsställelse (se d. o. 1) l. belåtenhet; särsk. i förb. med dels prep.-bestämning (särsk. inledd av till), dels verbet hava, dels prep. med l. till; ngn gg äv. närmande sig bet.: tillfredsställande överenskommelse o. d. (med ngn); jfr ÅTNÖJAN. Oss ær förclaget at .. ederth clerkerij haffuer eder tilegnat nogen deel aff cronones iord fför huilken i ecke haffue varit i minne oc atnöye med heredzhöffdingen, huem swadane iord .. tillbördig ær. G1R 1: 227 (1524). At e. k. M. skall hafva ther itt nådigt behagh och åtnöje til. RA I. 4: 490 (1598). Samma dagh kom för retten welachtat Lasz Matzszon oplet och sålde borgmester och rådh samma gårdh till stadzens rådstugu, och bekiende sigh derföre hafua vpburit till godo åtnöije 380 d(a)l(e)r. 3SthmTb. 9: 329 (1616). Aldenstundh wij och medh wårt åthnöije hafwe sedt och erfarit, den store nytta .. som Wäxel- och Lähnbancken medh sigh .. fört hafwer. Stiernman Riksd. 1385 (1660). Så at både iag och många flere andra hafft der uthi wårt goda åthnöÿe. VDAkt. 1705, nr 48.
Avledn.: ÅTNÖJELIG, adj. [möjl. (åtm. delvis) till åt-nöja, v.] (†) tillfredsställande. Åffhändand(es) megh .. forbe:de Kadegootz (för noghon megh behöffueligh ock wäl åttnögieligh wedh(e)rlägningh). VgFmT 10: 39 (1553). Forsius Fosz Föret. 2 a (1621).

 

Spalt Å 388 band 38, 2021

Webbansvarig