| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖPPNA öp3na2, v. -ade; äv. ÖPPNAS öp3nas2, v. dep. -ades. ((†) pr. sg. -er Berchelt PestOrs. F 8 b (1589), Månsson Åderlåt. 121 (1642); pr. sg. pass. o. dep. -es OxBr. 5: 280 (1624), RO 1810, § 10); vbalsbst. -AD (se avledn.), -ANDE, -ELSE (†, Lind 1: 665 (1749)), -ING (se d. o.); -ARE (se avledn.), -ARINNA (†, Collan Kalev. 1: 409 (1864)).
1) åstadkomma (hål l. öppning l. grop l. grav l. gång o. d.); äv.: åstadkomma hål osv. i (material l. yta o. d.); ngn gg äv. (med anslutning till 7) närmande sig l. övergående i bet.: skapa åtkomst till (befintlig gravhög o. d.); äv. refl. (l. i pass. övergående i dep.), i fråga om att hål osv. finns l. uppstår i ngt. Iordkredzens grundar wordo öpnadhe. Psalt. 18: 16 (öv. 1536). Att Ers höghGrefl. Excell. wille .. förskaffa migh lof till at öpna Odenshögen i Onsala Sochn. Schück VittA 2: 373 (i handl. fr. 1669). Vips öpnas Plutos grotta! Bellman (BellmS) 1: 176 (c. 1775, 1790). Den ena plogkarlen med sina oxar öppnar en fåra, hvilken .. noga tillses blifva i midten af åkertegen. QLm. 1: 26 (1833). Det sista spetthugget öppnade en grönsvart vak. Hedin GmAs. 1: 132 (1898). I dess dammiga, röda tegelgolv öppnade sig ett runt hål. Siwertz Fribilj. 137 (1943). — särsk. (med anslutning till 3) med avs. på lik (l. död djurkropp): skära upp (o. därmed blottlägga inre organ o. d.); äv. dels med avs. på böld o. d., dels i uttr. öppna åder (se ÅDER, sbst.1 1 a). Lemnius Pest. 16 (1572). Bekommer Fåret någon uthwärtes Sullnad eller Böld, tå skal man then samma öpna. IErici Colerus 2: 141 (c. 1645). När hans döda kropp öppnades, befunnos magsäck och tarmar vara nästan förtorkade, och i den hopskrumpna levern fann man tre gallstenar, som under livstiden vållat honom svåra plågor. Grimberg VärldH 8: 518 (1938).
2) göra (ngt) fri från hinder.
a) motsv. ÖPPEN 1 b, med avs. på väg l. led o. d.: göra farbar l. framkomlig; äv. (med anslutning till 9): bana l. anlägga l. röja; äv. med indirekt (särsk. refl.) personobj. Ty öffwerwinner .. (kungen i Polen) och ruinerar Ryssen, så haffwe wij honom .. straxt på halsen i Nougården .. dher igenom han iu skall beflita sigh om att öpna sigh wägen åth Finland. RA II. 2: 12 (1616). Här på denna jord skapade våra fäder vår historias skådeplats. Här röjde de bygd, här öppnade de väg. Weibull LundLundag. 268 (1890). Halfvor .. och två af hans drängar följde honom, öppnade väg genom drifvorna, höllo släden stadigt uppe. Lagerlöf Jerus. 1: 244 (1901).
b) (†) motsv. ÖPPEN 1 g: göra (hav l. sjö l. vattendrag) fritt strömmande l. farbar l. isfri o. d. Oförnekeligen bör här wara kongzådra .. som bör ypnas efter lagh. AktsamlKungsådreinst. 164 (1685). En storm öppnade (det tillfrusna) sundet. Geijer I. 8: 122 (1836).
c) (†) refl. l. i pass. övergående i dep., särsk. dels om jord l. mark: bli fri från snö l. tjäle (o. därmed möjlig att bearbeta; jfr 5 a), dels om vattendrag l. sjö l. hav o. d.: bli isfri; jfr d. Desze kärnor kan man så .. om wåren, så snart jorden har öpnat sig. Ahlich 140 (1722). Landtbruket drifves i sådan ordning, at så snart jorden öpnas, skötes först åkern, så brännas svedjorne, och rödjas .. derpå slås ängarne. Porthan 5: 193 (1777). Vår å, som hade gått upp, frös åter till, men förmodl. öpnar den sig snart igen. Porthan BrCalonius 239 (1796). Porthan BrSamt. 1: 283 (1803).
d) i bildl. uttr. betecknande att ngn får möjlighet l. tillfälle att göra l. utföra ngt; särsk. dels i sådana uttr. som öppna vägen (för ngn) (se VÄG, sbst. 2 e), dels i förb. med fält (jfr FÄLT 8 (c)); äv. i anv. som motsvarar c. (Skilsmässa är bättre) än at han henne dräpa skulle, på thet han .. motte öpna sigh en Wägh til itt nytt Gifftermål. Schroderus Os. III. 1: 319 (1635). Vi kunna icke tvifla derom, att i denna stund, då den nya banan öppnar sig för edra ögon, bönen om visdomens ande rör sig i edra hjertan. Flensburg KyrklT 117 (1871). (Perioder av förändring, då) nya och mycket lönande fält öppna sig för den ekonomiska företagsamheten. EkonS 1: 381 (1893).
3) göra (ngt) synlig; blotta l. blottlägga (ngt); särsk.: erbjuda utsikt l. överblick över (landområde l. landskap l. trakt o. d.); äv. dels: erbjuda (utsikt o. d.), dels bildl.; jfr 1 slutet. Bellman (BellmS) 1: 113 (c. 1780, 1790). De slätter som öppna den fjerran anblicken af Rom och hafvet. Atterbom Minn. 447 (1818). Just här, der den raka / Palmgången öppnar ett grönskande fält. Atterbom LÖ 1: 128 (1824). Fyra stora, kopplade fönster .. öppnade utsikt åt hamnen. Essén HExc. 109 (1916). Folk rycker bara på axlarna åt olycksprofetiorna: det framtidsperspektiv de öppnar är så olustigt, att man vägrar att tro på dem. Selander LevLandsk. 10 (1955).
4) refl. l. ss. dep.: breda ut sig l. sträcka ut sig l. vidga sig o. d.
a) motsv. ÖPPEN 1 a, refl., om rum l. utrymme i byggnad: vidga sig. Midt i kyrkan öppnar sig en rund coupole. Geijer Minn. 36 (1809). Öfver sidoskeppen (i kyrkan) sträcka sig stundom emporer, som med kolonngallerier, triforier, öppna sig åt midtskeppet. Wrangel ByggnH 17 (1904).
b) motsv. ÖPPEN 1 b, om väg l. gata o. d.: sträcka sig l. leda (ngnstädes hän). Många vägar öppna sig till griften. Rydberg Dikt. 1: 66 (1882). Runt omkring (torget) stodo höga, präktiga hus, och mellan dem öppnade sig långa, smala gator. Lagerlöf Holg. 1: 157 (1906).
c) motsv. ÖPPEN 1 e, om landområde l. landskap l. trakt o. d.: breda ut sig l. sträcka sig. Följes Vesterdalelfven från föreningspunkten vid Djurmo i Gagnäf, så öpnas en tämlig flack dal. Hisinger Ant. 1: 9 (1819). Snart öppnade sig .. den ofantliga, liljebevexta Esdraelons slätt. Mellin Nov. 1: 41 (1838, 1865). Stränderna öppna sig vidare och varmare av god, klar sol. Koch GudVV 1: 7 (1916).
d) motsv. ÖPPEN 1 g α, om hav l. sjö l. vattendrag o. d.: sträcka ut sig l. vidga sig o. d. LejonkDr. 90 (1689). Nalkas du udden, som nu tycks träffa det mötande landet, / Öppnas en vidare rymd af vatten. Runeberg (SVS) 3: 132 (1836). Även på den sydamerikanska kontinenten växer .. västkustens betydelse. Visserligen öppnar sig väster om Chile ett väldigt, på öar tomt havsavstånd .. Men världshandeln fyller så småningom även denna lucka. VFl. 1933, s. 5.
e) motsv. ÖPPEN 1 n, om utsikt l. vy o. d.: breda ut sig. (En plats där) en fri och glad utsigt öpnar sig vid en vik af sjön Sommen. Schlyter JurAfh. 1: 14 (1836). Under denna färd från Kebnekaise till Abisko tränger man genom stolta fjällmassiv, där hvarje timme nya hänförande panoramor öppna sig. TurÅ 1909, s. 293.
5) sprida ut l. skingra o. d. (ngra l. ngt); särsk. (o. i sht) med avs. på grupp av människor, särsk. (numera bl. ngn gg) motsv. ÖPPEN 2 a: öka avståndet mellan soldaterna i (led l. trupp o. d.); i imper. äv. utan obj., ss. kommandoord till marscherande trupp, innebärande uppmaning att vika av åt sidorna för att låta (mötande) trafik passera; äv. refl., om grupp av människor: sprida l. skingra sig o. d.; förr äv. dels: göra (ngt) lucker l. porös o. d. (se a), dels: skilja l. reda ut (ngt) (se b). Delachapelle ExBook 71 (1669). Knappt och blott långsamt ville hoparna öppna sig, för att släppa oss igenom. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 271 (c. 1811). Ur skogarna framkommo .. i de fordna krigen wäl bepröfwade män .. och biträdde .. (Gustav Vasa) att inöfwa krigsfolket i allahanda rörelser, såsom att sluta och öppna leder. Afzelius Sag. 5: 257 (1843). Hemvärnstrupp till fots eller på cykel dela sig på båda vägkanterna på tecken eller kommando: Öppna! HbHemvärn. 1: 53 (1950). — särsk. (†)
a) med avs. på jord: (gm bearbetning) göra lucker l. porös (o. därmed bereda för odling); jfr 2 c. Nyttan som Rofwor hafwa med sig är den, at de öpna, lösa och giöda sielfwa jorden. Serenius EngÅkerm. 225 (1727). Om en åkerjord skal taga säden emot; så måste hon förut beredas dertil, upröras och öpnas. Nohrborg 314 (c. 1765). BotN 1844, s. 118.
b) med avs. på ull l. lin o. d.: skilja l. reda ut l. luckra upp o. d. Det förstås, att man .. (vid häckling o. borstning av lin) bör skilja eller öppna hvarje lock, för att äfven kunna arbeta på de tågor, som ligga inuti. QLm. 3: 21 (1833). Kardullen måste .. renas, ”öppnas”, d. v. s. uppluckras. 2UB 8: 257 (1900).
6) med avs. på ngt mer l. mindre abstrakt: avslöja l. röja l. blotta; förr särsk. övergående i bet.: yppa l. berätta; äv. refl. LPetri Sir. 37: 8 (1561). Oss ähr eder Skrifwelsse .. tillkommen .. der uthinnan I .. öppne edre tanckar om Gymnasio vthi Nyborg. BraheBrevväxl. II. 1: 5 (1639). Jacobus Arrhenius öpnade sigh här öfver. UUKonsP 19: 30 (1688). Hwad hädanåt sker, thet öpnar tiden. Broman Glys. 3: 630 (c. 1740). Jag är ledsen, at icke hafva öpnat denna åsigt i mitt förra bref. AnderssonBrevväxl. 1: 287 (1856). Den natur, som här öppnar sina doldaste hemligheter. Ahrenberg Edelfelt 43 (1902). — jfr ER-ÖPPNA.
D. motsv. ÖPPEN 4–6, i fråga om att skapa (möjlighet till) passage l. förbindelse l. att göra ngt tillgängligt för användande l. nyttjande l. att inleda ngt samt i anv. som ansluter sig härtill.
7) motsv. ÖPPEN 4: (gm att avlägsna stängande l. avskiljande anordning l. hinder o. d.) skapa (möjlighet till) passage l. genomgång l. tillträde till (ngt, särsk. utrymme l. kärl l. behållare o. d.); äv. dels: slå upp l. vika upp (se b), dels: räta ut (sig) (se e (δ)), dels: vidga (se e), dels: slå ut (se f); äv. dels med obj. betecknande sådan anordning osv. (se särsk. a), dels utan obj. (se särsk. a), dels refl. l. i pass. övergående i dep., med subjektsväxling; jfr 1. Thå han steegh vpp vthwr watnet, sågh han himblanar ypnas, och andan sååsom ena duffuo nedherko(m)mandes öffuer honom. Mark. 1: 10 (NT 1526). Sof ej, öpna flaskan, sup, / Bjud Mamsellen dricka. Bellman (BellmS) 1: 159 (c. 1771, 1790). Peter föreslog den unga herrn, att ta sig någon förfriskning, och matskrinet öppnades. CFDahlgren 4: 122 (1831). Det hände, att hans hjärna liksom öppnade sig, gled isär – han såg sig själv utifrån. Koch Arb. 254 (1912). Om jag gör middag, så öppnar du vinet, bestämde hon. Stensdotter ArnesKiosk 95 (2004). I köket öppnade han ogenerat alla garderober och skrubbar. Larsson BlodSpill. 166 (2005). — jfr ER-, HALV-, UPP-ÖPPNA o. O-, SVÅR-ÖPPNAD samt SJÄLV-ÖPPNANDE. — särsk.
a) motsv. ÖPPEN 4 a, med avs. på dörr l. port l. fönster l. lock o. d.; äv. dels med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av på, betecknande ofullständigt l. varsamt öppnande, dels (numera bl. tillf.) med indirekt obj., dels utan obj.; äv. (med anslutning till ÖPPEN 5) i bildl. uttr. betecknande att ngn får tillträde l. möjlighet l. tillfälle att göra l. utföra ngt (jfr 8). Apg. 12: 10 (NT 1526). Øpner mich retferdighetenas portar, at iach må ingå oc tacka herrano(m). Psalt. 118: 19 (öv. 1536). Azouras .. öppnade sakta på dörren, steg in öfver tröskeln. Almqvist DrJ 426 (1834). Bo öppnade med egen tamburnyckel. Hedberg VackrTänd. 21 (1943). Vem stod där nu i dörren, som öppnade sig automatiskt, om inte Sören. Siwertz Tråd. 72 (1957). Nu lyfte han upp en tung grå resväska på köksbordet och öppnade locket. Jonasson Hundraår. 332 (2009). Den anrika restaurangen i Kronohagen har nu i september öppnat sina dörrar för allmänheten. Hufvudstadsbl. 11/9 2020, s. 30.
b) motsv. ÖPPEN 4 c, med avs. på bok l. tidning o. d.; jfr SLÅ UPP 12. GbgAlleh. 17/5 1780, s. 3. Vi kunna i dessa dagar inte öppna en tidning utan att läsa ordet ”neutralitetsvakt”, knappast vända ett blad utan att möta det på nytt. SvFl. 1940, s. 63. Jag öppnade boken och plötsligt stod den där dörren till Narnia öppen. NorrbK 17/2 2021, s. 18.
c) motsv. ÖPPEN 4 b, med avs. på klädesplagg: knäppa upp l. häkta upp l. lossa på o. d.; äv. med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av på, betecknande ofullständigt l. varsamt öppnande. BtFinlH 2: 284 (1666). När lagmannen öppnade sin vida kappa. Bremer Hem. 1: 157 (1839). När hon kom ut i mörkret, öppnade hon på den åtsnörda dräkten. Heidenstam Birg. 203 (1901). Dräktjackan har jag haft uppknäppt – nu öppnar jag i ett enda grepp blusen inunder, blottar mitt liv. Sjögren TaStjärn. 61 (1957).
d) motsv. ÖPPEN 4 d, med avs. på brev l. post l. dokument o. d. Wij bekommo .. förseglade Breeff, hwilke icke skulle ypnas för änsom widh the Flämske Öijarna Corvo och Flores. Willman Resa 239 (1667). Vid testamentets öppnande visade det sig, att professorn .. ej var så tät som man trodde. Siwertz JoDr. 72 (1928). Men pappa gick bara leende bort till byrån i hallen där han började öppna dagens post med sina långsamma, nästan ceremoniella rörelser. Knutsson Kjærstad JagBrödWalker 199 (2009).
e) motsv. ÖPPEN 4 e, i fråga om kroppsdel l. organ l. kropp(sställning); äv. oeg. l. bildl.; äv. dels: räta ut (sig) (se särsk. δ), dels: vidga. Helgha migh alt förstfödt thet som allahanda modherlijff öpnar. 2Mos. 13: 2 (Bib. 1541). Swetten vthlockes på laaffwan (i bastun), sedan Swetholen äre öpnade. Schroderus Comenius 579 (1639). (Örtpulvret) Är också godt för örona, rensar Brystet, och ypnar Luffrören. Lindh Huuszapot. 43 (1675). När först en dag Ditt öra / För lof och tadel mer ej öpnas kan. 2Saml. 12: 144 (1795). För att stoppa upp volten sker ”öppnandet” därigenom att kroppen kraftigt sträckes. Öppnandet måste ske i god tid ty svängningen stoppar ej upp genast. IdrIMar. 1935, s. 108. — särsk.
α) motsv. ÖPPEN 4 e α, i fråga om mun l. läppar o. d.; särsk. i metonymiska uttr. betecknande att ngn uttalar sig l. yttrar sig om ngt. Thå öpnadhe han sin mwn och lärdhe them. Mat. 5: 2 (NT 1526). Genast var det att se, hur de öfrigas tigande läppar / Öppnades hastigt till lof och beröm för det ljudande talet. Runeberg (SVS) 3: 106 (1832). Broderns mun öppnas och stängs, men inget hörbart kommer ur den. Jörgensdotter BergDöttrar 284 (2009).
β) motsv. ÖPPEN 4 e β, i fråga om öga l. syn; särsk. i bildl. uttr. betecknande att ngn kommer till insikt l. medvetenhet om ngt, särsk. i sådana uttr. som öppna ögonen (för (förr äv. över) ngt) (se ÖGA 1 c γ α’). Luk. 24: 45 (NT 1526). Stagnelius var det första vägtecknet på den led som förde Ekelund till ”Antikt Ideal”. Men hans syn öppnades kanske inte förrän han lärde närmare känna den med Stagnelius besläktade Lenau. Werin Ekelund 1: 129 (1960). Hon snusade fridfullt och bytte ställning, öppnade sedan ett öga och såg på mig. TioHundar 31 (2009).
γ) (†) motsv. ÖPPEN 4 e γ, i fråga om tarmtömning l. matsmältning; särsk. dels i sådana uttr. som öppna livet (se LIV II 3 a), dels i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: laxerande; äv. (med anslutning till 5) med avs. på förstoppning: lösa. Lemnius Pest. A 4 b (1572). Malört .. öpner alla inwertes förstopning. Månsson Åderlåt. 121 (1642). Om svindel och plåga i maggropen äro för hand .. (bör) öppnande pulvret № 4 tagas. TLäk. 1832, s. 106.
δ) motsv. ÖPPEN 4 e δ, i fråga om hand (äv. finger: räta ut (sig)); ngn gg äv. (o. i denna anv. äv. med indirekt personobj.) i bildl. anv. (jfr HAND 7). 2VittAH 2: 28 (1787, 1791). Mig du öppnar dina händer, / Förrän dig om hjälp jag ber. Ps. 1819, 15: 3. Hans svarta öga följde det hotande vapnets rörelser, fingrarne öppnade sig, för att i rätta ögonblicket gripa om Erlands lyftade hand. Rydberg Sing. 28 (1857, 1865). Fredrik sitter och knyter sina händer, öppnar dem, knyter dem. Jörgensdotter BergDöttrar 94 (2009).
ε) motsv. ÖPPEN 4 e ε, i fråga om armar l. famn; särsk. i bildl. uttr. betecknande ngns välvilja l. omsorg o. d. Dyrka Cupidos namn; / Öpna din varma famn. Bellman (BellmS) 1: 72 (c. 1770, 1790). Den götiska skolan å sin sida öppnade med glädje sina armar för en skald, som redan genom flera ypperliga sånger i en varm fosterländsk anda .. visat sig vara just en man efter dess sinne. Sturzen-Becker 1: 38 (1861). Jag öppnar bara famnen för henne, ger henne en kram, tyst och så kärleksfullt jag förmår. Östergren SistCig. 167 (2009).
f) om blomma l. träd o. d.: få (knopp o. d.) att slå ut; äv. (o. numera nästan bl.) refl.: slå ut. Borg Luther 2: 617 (1753). Luften spelar frisk och skön, / Minsta blomma, växt och frön, / Öpna sina knoppar, / Le åt daggens droppar. Bellman (BellmS) 1: 122 (c. 1775, 1790). Liksom ur förborgade rötter / Två neckrosor öppnade sig / I trygghet för trampande fötter / Och larmet från dammande stig. Snoilsky 3: 44 (1883).
g) (†) utföra öppna (se ÖPPNA, sbst. 2). (Kavallerihästen) bör vara böjlig åt begge sidor, kunna gå rakt fram utan böjning, vända lätt på skarpt hörn, öppna och sluta. KrigsmSH 1798, 2: 46 (1810). Platen HlednRytt. 55 (1856).
8) motsv. ÖPPEN 5: göra (ngt) (allmänt) tillgänglig l. åtkomlig för användande l. nyttjande o. d.; äv. dels: ställa (ngt) till förfogande, dels: bereda tillträde till (ngt), dels i fråga om att skapa möjlighet för ngt (se särsk. e; jfr 2 d, 7 a) (särsk. i uttr. öppna för ngt); äv. dels intr. l. refl., med subjektsväxling: göra sig l. bli tillgänglig osv. l. ställa sig till förfogande osv., dels (numera bl. tillf.) med indirekt obj. (Invånarna skulle) ypna för honom (dvs. kejsaren) stadhen. Schroderus Dress. 258 (1610). At alle inbyggiare utj Schåne .. skulle .. flyttia in på Seelandh, hwarest them all önskelig commoditet skulle öpnas och uplåtas. Spegel Dagb. 119 (1680). Ett lyckligt äktenskap förhöjer lifwets glädje, och öppnar nya källor till sann lycksalighet. Hagberg Pred. 5: 12 (1819). I Theyls’ Mem. öppnas åtskilliga interiörer beträffande den iscensatta pressionen på ryssarne. KKD 4: 209 (1908). Ofta befinner vi oss i den situationen att flera handlingsalternativ öppnar sig för oss. Marc-Wogau FilDiskuss. 181 (1955). Förändringarna öppnade för diskussioner om krigets moraliska och ideologiska aspekter. Östling NazSensm. 26 (2008). — jfr SPEL-ÖPPNANDE. — särsk.
a) i fråga om rike l. land o. d.; äv. i fråga om värld (se d. o. 5). I stora Herrar, öpner Christo idhart land. PErici Musæus 1: 46 a (1582). En ny verld syntes öppna sig för honom i den vackra staden. 3SAH 2: 157 (1887). Förtjänsten af att hafva öppnat Sverige för orden tillkommer med all sannolikhet ärkebiskop Jarlerus. 3SAH 27: 59 (1915).
b) motsv. ÖPPEN 5 b, i fråga om affär l. matställe l. offentlig inrättning o. d. Icke heller skola någre Kramlådor eller andre Bodar ypnas til Sahlu, om Söndagen. StadgEed. 1687, 2: 5. Redan 1731 hade banken efter en långvarig tillslutning åter blifvit öppnad till utlåning. Malmström Hist. 2: 104 (1863). Bensinstationen nere vid Malmö Högskola öppnar redan klockan sex på morgonen. Lundberg Yarden 18 (2009).
c) (†) motsv. ÖPPEN 5 c, i fråga om tjänst l. ämbete l. post o. d. UUKonsP 5: 31 (1656). Såsom medelst .. Höglärde Mag: Petri Platini promotion till Nöbbelöfz pastorat, een ordinarie Lectoris tienst här widh Gymnasium öpnas. VDAkt. 1685, nr 98. Hans afsägelse öpnade Ärke-Biskops-Stolen för Magnus Boson. Lagerbring 1Hist. 2: 777 (1773).
d) motsv. ÖPPEN 5 d, i fråga om traktering l. (in)bjudning l. inhysning o. d.; särsk. med avs. på hus l. skafferi o. d. Jag har öpnat mina fylda Sädesbodar, då för få år sedan Gudarnes vrede straffade Landet med missväxt; jag har spisat den hungriga. Eurén Kotzebue Cora 135 (1794). Under denna vinter öppnade min hustru första gången vårt hus för stora världen med en bal. De Geer Minn. 1: 184 (1892).
e) motsv. ÖPPEN 5 e, i fråga om tillfälle l. möjlighet l. utsikt (för ngn att göra ngt). Och såsom H. K. M:tt .. också betiänt sigh aff försicktighe och kloke rådhslagh, och fördhenskull aucuperat och embrasserat alle dhe lägenheter, som sigh öpnatt haffwa att tractera medh een eller annan. RARP 6: 326 (1658). Förgäfves har man vid sista Riksdag öppnat tillfälle för enskilta att inrätta nya Banker. ObjGästen 1829, nr 35, s. 2. (Professorn) öppnade för honom utsigt att blifva anställd såsom Bibliotekarie. Leopold 4: IV (1831). Om .. (åklagaren) kunde troliggöra att det visat sig att hunden varit tokig, då öppnade sig oanade möjligheter för åklagaren att rädda det egna skinnet. Jonasson Hundraår. 348 (2009).
9) [eg. specialanv. av 8] inleda l. påbörja l. sätta igång l. inviga (ngt); särsk. med avs. på verksamhet l. företag o. d.: grunda l. starta; ngn gg äv. dels abs. l. utan obj., dels intr. l. refl. med subjektsväxling, särsk.: börja l. sätta igång o. d.; jfr 2 a. AOxenstierna 7: 486 (1632). Knappt hade han öppnat sina föreläsningar, förrän de studerande skockades att honom afhöra. Rosenstein 1: 196 (1790). Med ankomsten till Jerusalem .. öppnar sig en ny afdelning af Christi jordiska verksamhet. Melin JesuL 2: 278 (1843). Öppnade så tillsammans med sin bror en privatskola efter egna, radikala principer. Selander Pegas. 51 (1948, 1950). Egentligen drömde hon om att öppna eget någon gång. Ingemarsson SmåCitr. 69 (2004). Jag öppnade som kiosk och började laga och sälja mat. Arbetarbl. 25/8 2020, s. 6. — jfr NY-ÖPPNAD. — särsk.
a) med avs. på möte l. sammankomst l. riksdag o. d. AOxenstierna 8: 338 (1633). Uplands-Lagmannen .. öpnade Riksdagen med et tahl. Dalin Hist. 2: 410 (1750). Sigmund .. förmådde slutligen påfven att sammankalla ett allmänt kyrkomöte, som öppnades i Constanz (1414). Pallin MedeltH 73 (1872). — jfr RIKSDAGS-ÖPPNANDE.
b) (numera mindre br.) med avs. på (tids)skede l. tidsperiod o. d. Hvarföre .. har hon måst, för en ther öpnad dyr tid skull, samt then åhr 1710 grasserande Farsoten, begifva sig .. åt Möre. VDAkt. 1720, nr 224. Nya tider, nya författningar wid et nytt Tidehwarf öpna sig i Swenska Historien. Lagerbring 1Hist. 2: 463 (1773). Lilla lärka! öppna dagen / Med din vårsång, glad och säll. CFDahlgren 1: 119 (c. 1835). HT 1955, s. 33.
c) med avs. på bal l. dans l. fest o. d. Om aftonen infunne vi oss på bal i Simsons stora rum, hvaräst jag blef upbuden såsom främmande att öpna balen. Ferrner ResEur. 184 (1760). Straxt efter första kontredansen öppnades en menuett. Forsström Dagb. 48 (1800).
d) med avs. på kommunikationsled (ss. järnväg l. kanal o. d.). Hülphers Dal. 594 (1762). Nord-Östersjö-kanalen kommer att öppnas under första hälften af juni månad innevarande år. VL 8/2 1895, s. 4. Den 16 juli (1891) .. hade far varit med om att öppna Decauvillebanan till Ramlösa, som då började trafiken. Henning HbgMinn. 1: 130 (1950).
e) med avs. på bankkonto l. kredit l. lån o. d. Zettersten AnmMynt. 113 (1771). Fader Bourmaister hade öppnat en mycket rundlig kredit för sina tre barn i Paris. Bergman JoH 35 (1926). Bo-Gunnar gick till Sparbanken för att öppna ett konto. RådRön 1998, nr 2, s. 36.
f) med avs. på krig(shandling). Fischerström Dagb. 47 (1773). Sedan gräset skjutit upp, beslöt II i början af Juni öppna fälttåget. Mankell Krigsm. 395 (1865). Edvard öppnade kriget med en lysande sjöseger i Kanalen, landsteg några år derefter i Normandie. Pallin MedeltH 82 (1872).
g) med avs. på konstnärligt (särsk. litterärt) verk; särsk. om enskilt bidrag, med avs. på samlingsverk o. d. Ödmann StrFörs. 1: Föret. 2 (1799). Dramen öppnas med en fest i Venedig. Runeberg ESkr. 1: 314 (1835). ”Tvenne lik” af Fredrik Soulié är en roman som öppnar 1840–41 års samling af Läse-Bibliotheket. SKN 1841, s. 205.
h) med avs. på samtal l. debatt l. förhandling o. d. Men mellertid Zeus öppnade så med Juno ett samtal. Adlerbeth Æn. 272 (1804). Jag öppnade debatten med ett långt anförande. De Geer Minn. 1: 203 (1892). I skogarna jagade .. minkva-indianerna sitt villebråd, och med dem öppnade svenskarna vänliga förhandlingar. Hedin Pol 2: 342 (1911).
i) i fråga om idrott, särsk. dels med avs. på idrottstävling: inviga, dels abs. l. intr.: inleda l. börja (så l. så). Och re’n klingar trumpeten från höjden, och lekarna öppnar. Adlerbeth Æn. 108 (1804). Sveriges hopp Marie-Helene Westin kom på sjundeplats sedan hon öppnat hårt, var trea efter den första kilometern. DN 18/2 1988, s. 1.
j) i fråga om sällskapsspel, med avs. på spel l. parti o. d., i fråga om kortspel särsk.: spela ut (se SPELA UT 4 b); förr äv. med avs. på färg (se FÄRG, sbst.1 1 h). Düben Talism. 1: 32 (1817). Falsk invit är då man med dåliga kort nödgas utan någon förenämnd anledning öpna en färg. HbiblSällsk. 1: 60 (1838). Gambit är ett namn på ett visst särskildt sätt att öppna spelet. Lewis Schack 14 (1851). Om er partner öppnat med en trick i färg, så är svarsbudet två sang kravbud till utgång. Werner o. Sandgren Kortox. 135 (1949).
k) med avs. på rättegång l. process. Den 3 Mars öppnades rättegången i en stor sal på Linköpings slott. Fryxell Ber. 4: 340 (1830). I morse sa hon till Claes, att blir det ingen uppgörelse nu snart, så stämmer dom, sa hon. Då tänker dom öppna process. Gustaf-Janson Råtun. 10 (1962).
l) i fråga om eldgivning; särsk. i uttr. öppna eld. TjReglArm. 1867, 4: 218. Så väl avantgardets artilleri som de båda ridande batterierna togo ställning på Judenhügel och öppnade eld mot det hannoveranska artilleriet. Nordensvan Mainfältt. 17 (1894).
m) i fråga om börshandel. Börsen öppnade i dag vid flau stämning. GbgP 6/11 1861, s. 3. Den nya börsveckan öppnade i stadig hållning. SvD(A) 1952, nr 350, s. 11. Även New Yorkbörsen öppnade handeln med uppgång. SvD 22/11 1997, s. 89.
n) [jfr motsv. anv. av. fin. avata] (numera i sht i Finl.) med avs. på radio l. tv o. d.: slå på l. sätta på. Jag råkade en söndag öppna radion vid slutet av högmässan. Norrskensfl. 9/4 1931, s. 1. Jag öppnade faktiskt aldrig TV:n på onsdagen. Hufvudstadsbl. 2/12 1988, s. 23.
10) motsv. ÖPPEN 6, refl.: vara uppriktig l. frispråkig l. lätta sitt hjärta o. d.; äv.: göra sig l. vara mottaglig l. redo l. tillgänglig för ngt; äv. i överförd anv., om hjärta l. sinne o. d.; äv. tr., särsk. med avs. på hjärta l. sinne o. d.: göra mottaglig osv. för ngt; i sht förr ngn gg äv. med indirekt personobj. OPetri 2: 249 (1528). En morgon då han satt på sin Skriftestol, trädde Constantia med neböjde knän fram för honom, öpnandes honom hela sitt sinne. Kling Spect. Ss 3 a (1735). Ditt hjerta öppne sig: Bjud Christum hem till dig. Ps. 1819, 51: 4. Om det kan vara för farbror en lättnad att öppna sitt hjerta, så vill jag höra, – svarade Lisu ödmjukt. Topelius Vint. I. 2: 320 (1860, 1880). Under ett tjuguårigt äktenskap hade de öppnat sig för varandra på ett sätt, som uteslöt alla hemligheter. Moberg Rosell 137 (1932). Den som öppnar sina sinnen för naturen kommer en stor hemlighet på spåren. Pleijel Fungi 212 (1993).
1) till 1: åstadkomma (hål l. öppning o. d.). Vid Rand i Sydafrika har man nu trängt så långt ned i jordens innandömen att det kostar cirka 35 miljoner kronor att öppna upp ett nytt schakt. DN(A) 24/3 1935, s. 30.
2) till 7: (helt) öppna (ngt). (Det bankade på dörren) tredje resan starkare än förr, att det dundrade i stufvun och hela byggningen, då jag strax lät öppna upp dörren. Kurck Lefn. 151 (1705).
3) till 8: göra (ngt) (allmänt l. fullständigt) tillgänglig l. åtkomlig för användande l. nyttjande o. d.; äv. i uttr. öppna upp för ngt, skapa möjlighet för ngt. DN 9/4 1974, s. 15. Nästa steg var en marknadisering av verksamheten, där de olika sektorerna öppnades upp för privata aktörer. SäljSkiten 169 (2009). Sverige behöver likt Finland öppna upp för en seriös diskussion om ett framtida medlemskap i Nato. SvD 7/1 2022, s. 4.
4) till 9: inleda l. sätta igång (ngt). Det finns inga tekniska problem i vägen för en flygrutt via Antarktis, bara en del organisatoriska och sådana hade vi också när vi öppnade upp trafiken över nordpolsområdet. DN 17/2 1970, s. 24.
ÖPPNARE, om person m.//ig., om sak r. l. m.
1) (†) till 5 b, om maskin för uppluckring o. rensning av textilfibrer (jfr plys-maskin, vulf); ngn gg äv. (med anslutning till öppna, v. 7) om vävsked. Redkamen (öpnaren) (på en vävstol). Nyrén KlädFabr. 127 (1783). (Bomullens luckring o. rensning) försiggår först i en s. k. öppnare, eller ”wulf”, och sedan i rensare, ”battörer”. NF 2: 843 (1877). VaruhbTulltaxa 1: 500 (1931).
2) till 7, om ngn l. ngt som öppnar ngt; i sht ss. senare led i ssgr (l. elliptiskt för sådan).
a) (numera bl. tillf.) om person. Så öppnas dörren sakta. Man vet inte av vem, ty ingen öppnare synes till. Cedercreutz Typ. 1: 175 (1917). jfr brev-, ostron-öppnare.
b) om apparat l. anordning avsedd för öppnande; äv. oeg. l. bildl., ss. senare led i ssgn ögon-öppnare. Kanske du vill vara så hemskt snäll och öppna den här åt mig, säger hon och ger dig burk och konservöppnare. Jag klarar inte den här öppnaren. Gustafson Gift 75 (1962). jfr brev-, cigarrlåd-, konserv-, ostron-, rits-, själv-, sparbösse-öppnare.
Spalt Ö 195 band 39, 2023