Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 1 (a)) ÖVER-LÄDER. [fsv. ivirlädher] (numera bl. tillf.) ovanläder (se d. o. 1, 2). Schroderus Comenius 514 (1639). Smor- eller öfwerläder warder ock uti garfwerierne förfärdigat, hwartil anwändas .. (bl. a.) kohudar. Kiellberg KonstnHandtv. Garfv. 6 (1753). Öfverlädret göres af kläde .. och sulan sys .. af fint segelgarn. Hierta-Retzius ArbStug. 112 (1897).
Ssg (†): överläders-, äv. överläder-hud. hud (se hud, sbst.1 2) avsedd för l. använd till ovanläder. BoupptSthm 25/5 1652. ÅgerupArk. Räkn. 1776. —
(II 1) -LÄGE. läge över ngn l. ngt; äv. (o. i sht) bildl., om bättre l. fördelaktigare läge (i förhållande till motpart o. d.); särsk. i uttr. komma i överläge; jfr -tag, sbst.2 2, o. överhand 3, överlägsenhet 1. Spel i numerärt överläge. Norrskensfl. 27/6 1914, s. 3. Vid brottning i liggande gäller det för den brottare, som har överläget, att söka vända motståndaren. IdrIMar. 1935, s. 226. Elever som får göra utlandsresor kommer i överläge. DN 1/4 1982, s. 142. För den som talar ur överläge, med den dominerande kulturens pondus blir tonen gärna predikande. Gaunt o. Löfgren MytSv. 56 (1984).

 

Spalt Ö 547 band 39, 2023

Webbansvarig