| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
1) till II 1, om ngt sakligt konkret: löpa (se löpa, v.1 V) l. sträcka sig ovanför (ngt); äv. utan obj.; numera nästan bl. i p. pr. i adjektivisk anv. De ställen der ränor och vattuledningar öfverlöpa. Polhem ESkr. 1: 19 (c. 1728). (Järnvägs)Banan överlöper nu Leno. EnköpP 6/9 1898, s. 3. Reparationsjobbet utförs under en provisorisk, överlöpande vägbana. SvD 28/7 1991, s. 11.
2) (†) till II 2 a, med avs. på (helheten av) (jord l. mark)yta, särsk. dels: bearbeta l. bereda gm att (låta ngt, särsk. eld) (hastigt) röra sig över den (jfr -fara 1 b α), dels (särsk. om växt(lighet)): gm att (hastigt) breda ut sig (komma att) täcka; äv. abs. När Fåren hafwa öfwerlupit Stubben ära the som fetast. IErici Colerus 2: 130 (c. 1645). Där elden får öfverlöpa, blir marken upfriskad. 2RARP 6: 161 (1731). Kopporna öfverlupo hela min kropp. Hedborn 1: 11 (1835). Guava-busken har som ett förstörande ogräs öfverlupit hela ön. Skogman Eug. 2: 3 (1855).
3) (numera bl. tillf.) till II 2 b: (ideligen) ansätta l. besvära l. vara på l. överhopa (ngn (l. ngt)) (med ngt, särsk. krav l. klagomål l. skällsord o. d.); jfr löpa över 3. G1R 15: 164 (1543). Mine creditores .. migh daglighen om dheris bettalningh öffverlöpe. OxBr. 5: 55 (1613). Anklagades .. för det han honom illa hanterat .. sampt medh många skiälsord öfwerlupit. ConsAcAboP 4: 247 (1675). Befalles at Allmogen, så wäl som andre, ej skola i oträngde mål öfwerlöpa Kongl. Maj:t, utan först angifwa sig hos Landshöfdingarne med deras ansökningar. PH 1: 394 (1723). Risk förelåge, att skolorna överlöptes av inspekterande specialister. TSvLärov. 1952, s. 222.
4) (†) till II 2 c (slutet, 3 c), med avs. på (helheten av) text: (hastigt l. flyktigt) läsa l. ögna l. se igenom (äv. närmande sig bet.: hoppa över l. ignorera (jfr över II 3 c slutet α′ o. -fara 4 slutet β)); äv. med avs. på ämne (se d. o. 9) l. förhållande o. d.: (hastigt osv.) gå igenom (i tankarna), äv.: (hastigt osv.) redovisa l. redogöra för; jfr löpa över 1. OPetri 1: 154 (1527). Nw wilie wij och kortteligha öffuerlöpa texten och see huad ther vthinnan är. OPetri 2: 300 (1528). När Siälen kommer vppå ett ting .. och när thet är hen(n)es alwar. Tå kan hon meera tenckia vthi ett ögnableck, än tungan kan tala i tiya timmar .. Therföre haffuer hon snaart öffuerlupit the tiya Gudz H. Bodhord. PJGothus Luther Sät I 4 a (1593). Att Regeringen haffver täckts öffverlöpa och igenomsij hoffrättzacterne. RP 6: 82 (1636). Wele wij Hans Excel. Ridderliga härkompst .. osz för ögon ställa, och på thet kortaste, som nogen sin skee kan, öfwerlöpa. Emporagrius Oxenstierna 93 (1655). I en tid, då Röfwerier blifwit så allmänna, som nu, undrar man icke på, at uti hwarje Dagblad finna et duszin dit hörande puncter, hwars antal gör, at de gemenligen öfwerlöpas. GT 1787, nr 121, s. 2. Täubel Boktr. 1: 83 (1823).
5) till II 3. särsk.
a) (numera bl. tillf.) (hastigt) bege sig l. ta sig över (ngnstans hän); förr särsk. om fartyg (jfr löpa över 5). Murenius AV 48 (1640). Dhen fårkåsten, som iagh ifrån Carelscrona hafwer beordherat til at öfwerlöpa och intaga hestarna. HH XVIII. 2: 90 (1694). (Atenarna) befästade ett ställe, som liknade ett näs, på det Lakedaimoniernas Heloter måtte dit öfverlöpa. Höijer Thukyd. 2: 287 (1832).
b) fly l. rymma över (ngnstans hän); särsk. (o. i sht) om soldat l. truppstyrka o. d.: löpa över (se löpa över 2) (till fienden), desertera (äv. i oeg. l. bildl. anv., särsk. i fråga om politisk l. religiös övergång); numera i sht ss. vbalsbst. -ande l. -ning (äv. konkretare (jfr överlopp 3)). Att dageligen finnes månge som ifrån honom och till oss öfuerlöpe. AOxenstierna 2: 75 (1612). Wiliandes icke äfwen sin Lycka, som the vnder Påwedömet hafwa, kullkasta, och til Protestanterne öfwerlöpa, til at där lijda Hunger. Brask Pufendorf Hist. 445 (1680). Hade Rådet afvikit från lagarne .. så hade pluraliteten af råds- och Hatte-partiet, lockade af befordringsförmånen, öfverlupit till hofpartiet. Fersen HistSkr. 2: 51 (c. 1790). Den Svenska krigshären .. var nära att upplösas genom myteri och öfverlöpningar. 2SAH 6: 334 (1812). Krigsman som, då riket är i krig, går över till fienden eller eljest frivilligt överlämnar sig åt denne, dömes för överlöpande till fienden till fängelse. SFS 1962, s. 1873.
c) (numera bl. mera tillf.) till II 3 c: (hastigt l. springande) ta sig l. passera över (ngt), löpa över (se löpa över 1); äv. (med anslutning till över II 8): överskrida (ngt); äv. bildl., med avs. på ngt abstrakt. Så at solen skal gå tilbaka tiyo streck, the hon på Säyaren offuerlopit haffuer. Jes. 38: 8 (Bib. 1541). Och ähre sam(m)a trää eller skijde med Reenkalfzskin .. vnder bedragne, at thee deste lättare snöskaran öfuerlöpa. Tempeus Messenius 116 (1612). Om Afftonen öfwerlupo wij jämnan Dagh och Natz strecket. Willman Resa 204 (1667). (Metafysiken visar) det mål, som är satt för vår fattningsgåfva och våra kunskaper, hvilket mål man icke får bjuda till att öfverlöpa, utan att falla i villfarelse och dårskaper. Rosenstein 1: 64 (1787). Då och då när jag överlöpte något gupp. DN(A) 16/12 1958, s. 18. Vid .. verssättning, då indrag görs på överlöpande rader. Hallberg DesktPubl. 129 (1989).
6) (†) till II 3 d β, om vatten(drag): svämma över (jfr -svämma 1 a o. löpa över 6); äv. tr. (jfr -svämma 1 b); äv. bildl., om känsla l. sinne o. d. (jfr löpa över 6 slutet). Thz skal altsamman lijka som medh een flodh offuerlopet och bortfördt och offuerteckt warda. Am. 8: 8 (Bib. 1541). Tiber Floden hafwer af det myckna Regnet wuxit och serdeles öfwerlupit uti Jude Qwarteret. OSPT 1686, nr 49, s. 4. Gräsmarker .. som ligger wid åar och träsk: Deras stora förbetring sker genom öfwerlöpande af watn, hwarmedelst de högre länders jordmon ock mull dem öfwerföres. Serenius EngÅkerm. 26 (1727). Änteligen (har) gallan öfwerlupit hos honom. SvMerc. 3: 611 (1757). J Januarii månad 1782 blef hon .. hårdeligen förskräckt så at sinnen öfwerlöpo, så hårdeligen at ingen ro, sömn eller hwila war när henne förän i martij månad. VDAkt. 1783, nr 9.
7) till II 8, ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv.: övertramp l. överilning (se -ila 3 d slutet). Mer än sorgligt är, att en person .. skall göra sig saker till dylika öfverlöpningar, vitnande om grof okunnighet och hänsynslös fanatism. JmtP 21/11 1887, s. 2. JO skriver i sin bedömning av Avesta kommuns överlöpning att man brutit mot repressalieförbudet. FaluKurir. 4/12 2019, s. 2.
8) till II 8 (b), 9: överstiga l. gå utöver fastställt mått, överskjuta (se d. o. 6 b); vara l. bli över l. till överlopps; förr särsk. med indirekt personobj.; särsk. (o. numera bl., tillf.) i p. pr. i adjektivisk anv.: överskjutande (se -skjuta 6 c); jfr löpa över 7. Sedhan wart optaghit thet som them offwerlop (av bröden o. fiskarna), tolff korghar fulla j styckiom. Luk. 9: 17 (NT 1526). The 30 åhr som öffuerlope .. bleffue onempde. Baazius Upp. N 6 b (1629). Sehn lefde iag .. af thet som öfwerlopp. Kolmodin QvSp. 1: 544 (1732). För att vi skall kunna tjäna mer än 19 000 kr i månaden .. krävs att vi kör in mer än 55 000 kr, då får vi 1/3 av det överlöpande beloppet. VästerbK 24/4 2018, s. 7.
Avledn.: överlöpare, m.//ig. särsk.
1) till -löpa 5 b, om soldat o. d. som går l. gått över till fienden; desertör; förr äv. ungefär liktydigt med: flykting; ofta oeg. l. bildl. (se slutet; jfr 2); jfr löpare 9, över-flyktig, överlöperska. RP 1: XVII (1626). At bijwista och förrätta uthwäxlingen af the öfuerlöpare, som på bägge sijdor i någre åhr förrymbde ähre och nu igen-lefreras skole. Stiernhielm (SVS) III. 1: 147 (1652). Öfuerlöpare från gränsbefolkningen i ryska Finland. Tegnér Armfelt 1: 220 (1883). Med sitt orimliga kejsarhögmod drev han .. några av sina bästa generaler som överlöpare till hunnerna. Almquist VärldH 9: 548 (1934). särsk. oeg. l. bildl., särsk. i fråga om att gå över l. ansluta sig till (politisk l. religiös) motståndare l. konkurrent, ofta mer l. mindre liktydigt med: avfälling l. förrädare. Hofpartiet fick någon tillväxt af Hattars och Mössors öfverlöpare .. men utan verkan för saken. Fersen HistSkr. 2: 33 (c. 1790). Med hela qvinnopolitikens magt gick hon nu sin fiende till mötes, icke för att bekriga honom, utan för att göra honom till öfverlöpare på sin sida. Knorring Cous. 3: 10 (1834). De allra flesta av de romerska familjerna bestodo ännu trofast provet, oaktat alla försök att få dem till överlöpare, och betraktade påven som sin legitime suverän. Lagergren Minn. 7: 68 (1928). (Han kom att) för många av sina tidigare beundrare framstå som en överlöpare från egen sak, som en avfälling. SvFolket 9: 114 (1939).
2) [sannol. eg. bildl. anv. av 1 med anslutning till över-löpa 8] (†) om ko som (till följd av utebliven brunst) ej blivit betäckt o. därmed under längre tid ej kalvat. LAHT 1884, s. 52. I ladugårdskontrollen brukar man kalla en ko, som har ett större tidsavstånd än 450 dagar mellan två kalvningar, för ”överlöpare”. LAHT 1930, s. 33.
överlöperi, n. till -löpa 5 b, om handlingen att övergå till fienden l. motståndarlägret; särsk. mer l. mindre liktydigt med: förräderi l. svek. Hans ständiga öfverlöperi mellan partier och åsigter. GbgD 18/3 1835, s. 2. (Hon) har närmast varit en gäst på slottet, utan ansvar för de andras överlöperi och svenskeri, hon verkar för egen del nog så dansksinnad. Lundkvist Snapph. 167 (1968). En ”typiskt afghansk” berättelse om överlöperi, pengar och svek. AB 24/11 2001, s. 11.
överlöperska, f. (numera bl. mera tillf.) till -löpa 5 b, om kvinnlig överlöpare; särsk. om kvinna som övergivit l. förrått sitt hemland. Thenna således tilbakas brachte öfwerlöperskan. Schmedeman Just. 1190 (1687). Kejsaren täcktes anse henne såsom en tvungen öfverlöperska och återgaf henne lif, ära och Religion. Agrell Maroco 1: 311 (1790, 1796). Mary Lou, den amerikanska överlöperskan, som under kriget från en studio i Berlin spelade skivor för allierade soldater för att upplösa deras stridsmoral. DN(A) 18/6 1962, s. 4.
Spalt Ö 559 band 39, 2023