| Publicerad 1893 | Lämna synpunkter |
ABSOLUTISM ap1sωlɯtis4m l. ab1-, äfv. -sål-, r. (m. Dalin (1850)); best. -en; pl. -er Atterbom LÖ 2: 288 (1854).
1) styrelseform, enl. hvilken den styrande regerar med oinskränkt myndighet; envåldsstyrelse; äfv. anslutning till denna styrelseform. Din (dvs. Wingårds) politiska absolutism .. har .. sin fullgiltiga ursäkt i vår .. eländiga, vinglande Opposition. Tegnér i 2 Saml. 15: 11 (1830). Motsatsen emellan den gamla absolutismen och det konstitutionella systemet samt den moderna demokratien. Svedelius Statsk. 3: 106 (1869).
Spalt A 20 band 1, 1893