Publicerad 1893   Lämna synpunkter
ACKUSCHERA ak1uʃe4ra l. -e3ra2, äfv. -ɯ-, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr ACKUSCHEMANG.
Etymologi
[af t. accouchieren, fr. accoucher]
1) intr. nedkomma med l. föda barn. A. G. Silfverstolpe i LBÄ 23—24: 58 (1799). Dalin (1850).
2) tr. (föga br.) vid förlossningen biträda (en barnaföderska). Accouchera en barnaföderska. Serenius (1734, under lay). Dalin (1871).

 

Spalt A 41 band 1, 1893

Webbansvarig