Publicerad 1893   Lämna synpunkter
ADALKONA, f.
Ordformer
(adul- Spegel, Lind (1749))
Etymologi
[fsv. aþalkona, aþulkona]
(†) äkta hustru. Tog han henne an för Brud och Adul-Kona. Spegel Guds verk 264 (1685). Serenius (1741).
Ssg: ADALKONU-BARN (adel konu barn) [fsv. aþalkonu barn] äkta barn. RARP V. 1: 47 (1652), hvarest ordet nyttjas i öfverensstämmelse med den då gällande gamla landslagens språkbruk. Serenius (1741). Lind (1749).

 

Spalt A 42 band 1, 1893

Webbansvarig