Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFDRAG a3v~dra2g (a`fdrag Weste), n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[efter t. abtrag; jfr d. afdrag, nor. avdrag; med afs. på bet.-utvecklingen jfr t. abzug]
i allm. brukadt ss. abstr. vbalsbst. till AFDRAGA, men äfv. med konkretare bet.
1) motsv. AFDRAGA 1: dragande bort från ngt underliggande. — särsk. (mindre br.) metall. bortstrykande af slagg o. d. från ytan af smält metall; jfr AFDRAGA 1 e. Linné Ungd. 2: 219 (1733). Rinman (1788). äfv. konkret: slagg o. d., som skall bortstrykas; afstråk. Ofvanpå det smälta blyet (bildas) mörka, .. skum- eller slagglika, trögsmälta hinnor (afdrag, afstråk). Uppf. b. 4: 231 (1873).
2) i schackspel: sådant dragande l. flyttande af en schackpjes, hvarigenom en annan, bakom denna stående, kan slå ngn af motspelarens pjeser. Få schack i afdrag. Kindblad (1840, 1867).
3) (föga br.) skada, förlust; jfr AFDRAGA 4. Göra afdrag .. porter préjudice, dommage à qqn. Abtrag thun. Jungberg (1873).
4) motsv. AFDRAGA 5: borttagande l. fråndragande af en del från det hela, afkortning, minskning; det, som fråndrages l. afkortas l. afräknas, rabatt, tara.
a) i fråga om sådant, som kan beräknas i siffror. Göra afdrag på en lön. Afdrag i rekning. Serenius (1741). Betala utan afdrag .. Efter afdrag af alla omkostnaderna. Lindfors (1815). 25 procents afdrag på behållningen. AB 1831, nr 35, s. 2. Egendomen ger, efter afdrag för onera, 1000 R:drs inkomst. Westee (1842). (Ferierna) böra inskränkas .. så att lästiden blefve 36 veckor, utan afdrag. Tegnér 4: 429 (1843). De Geer Minnen 1: 214 (1892). — (bl. i Finl.) Tio rubel gå i afdrag (dvs. äro att afdraga). Meurman (1846). — jfr BEVILLNINGS-, LÖNE-, RÄNTE-, VÄXEL-AFDRAG m. fl.
b) mera bildl. Du ansåg ej denna bedröfvelse .. som ett onyttigt afdrag från din sällhets tid. Lehnberg Pred. 1: 246 (c. 1800). När man säger: den eller den var en dygdig menniska, gör man ej alltid ett tyst afdrag för menniskans svaga ögnablick ..? A. G. Silfverstolpe i LBÄ 42—43: 40 (1800). Med den inskränkning och de afdrag, alla jemförelser och liknelser tåla. Rosenstein 1: 335 (1809). Schlyter Jur. afh. 2: 107 (1835, 1879).
5) tekn.; jfr under AFDRAGA 8 c. Slås spriten på en lika mängd (välluktande) olja (som den förut använda) och digereras dermed ytterligare 3 dagar, erhålles en sprit som kallas 2:dra afdraget. Leuf venmark i AHB 54: 39 (1871).
6) [jfr t. abzug] boktr. motsv. AFDRAGA 10: aftryck, aftryckt exemplar. Afdrag (af tryck o. d.) Epreuve, impression. Weste (1807).
a) exemplar af tryckt skrift. Agardh i SAH 15: 332 (1834). En kinesisk tryckform .. kan gifva 30—40,000 afdrag. Uppf. b. 1: 621 (1873). Göra, taga ett afdrag. Schulthess (1885). (Man plägade) af dyrbarare tryckalster taga några afdrag på pergament. NF 12: 1029 (1888). — särsk.: ett af de första (med handpress l. afklappning tagna), ännu alls icke l. blott ofullständigt rättade aftrycken. På sättningen följer korrigeringen af den uppsatta texten. För detta ändamål tages ett afdrag, som korrekturläsaren skall noga jemföra med manuskriptet. Uppf. b. 1: 563 (1873). — jfr KORREKTUR-, PRESS-, REVIDER-AFDRAG.
b) exemplar af (gm aftryck åstadkommen) plansch, karta osv. Afdrag .. af .. Müllers Madonna Sistina. Atterbom Minnen 251 (1817). Första afdr(aget) af ett kopparstick. Jungberg (1873). Numera torde .. något afdrag af denna upplaga af kartan knappast vara i behåll. Nordenskiöld 1: 50 (1880).
Ssgr: (1) AFDRAGS-BUNKE. (†) metall. Kryckan, eller Afdragsbunken .. är et Trädstycke, fästadt på et smalt järnspett ..(;) Slagg .. afdrages med Afdragsbunken. Rinman 1: 7 (1788).
(jfr AFDRAGA 9) -FIL30~ l. 31~2. (föga br.) tekn. Afdragsfil .. kallas en mycket bred, flat fil, som guldsmeden har liggande på bordet, och öfver hvars yta smärre arbetsstycken drages (dvs. -as) fram och tillbaka. Almroth Tekn. 315 (1839). Eneberg Tekn. 2: 383 (1862).
(1) -LUTA. (†) metall. Afdragsluta .. nyttjas vid stora Kopparbergs rostbruk at draga slaggen af de stelnade kopparstycken och är nästan lika med en kolbunke. Rinman 1: 829 (1788).
(jfr AFDRAGA 9) -RASP~2. (föga br.) tekn. verktyg, liknande en afdragsfil, men gröfre. Almroth Tekn. 557 (1839).
(2) -SCHACK~2. Gifver man schack genom att bortflytta en pjes, så att en annan pjes derigenom schackar kungen, kallas detta en aftäckt (schack) eller afdrags-schack. Wilson 17 (1888).
(jfr AFDRAGA 1) -VALS~2. tekn. vals, som drager ut bomullsbanden från en finkardmaskin. Uppf. b. 6: 379 (1875). Björkman (1889).
Anm. AFDRAGS-FIL, -RASP, -VALS torde vara bildade omedelbart af AFDRAGA, dock med anslutning till ssgr med AFDRAG.

 

Spalt A 152 band 1, 1898

Webbansvarig