| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
brukadt ss. abstr. vbalsbst. till AFDRIFVA.
1) (†) motsv. AFDRIFVA 1: fördrifvande. Hwij gören j icke til edre förderfwares .. affdrift samptligh tilhielp? Girs G. I:s hist. 14 (1630).
a) sjöt. den afvikelse från köllinjens kurs, ett fartyg gör åt lä l. åt den sida, hvaråt ström drifver. Göra afdrift, komma på afdrift. At veta .. på hvad Streek man måste räkna afdrifften, så se uppå Skieppetz kiölvattn achter om Skieppet. Rayalin Nav. 176 (1728). Vid bidevindsegling .. (bildar skeppets) väg genom vattnet .. med kölen en vinkel, som kallas afdrift. Pettersson Nav. 66 (1853, 1861). Bestämma fartygets afdrift. Uppf. b. 7: 453 (1875).
b) mil. den afvikelse åt höger l. vänster, en ur reffladt eldvapen skjuten spetskula gör under sitt lopp. Göra afdrift. Hazelius Artill. 16 (1865). (Kulans) rotation i förening med luftmotsåndet förorsakar en mindre, men bestämd afvikning i sidled, kallad afdrift. Skjutinstr. f. inf. 1881, s. 4.
(3) -LINJE30~ l. 31~20.
b) mil. relationslinje, utvisande en projektils afdrift för olika afstånd. Hazelius Artill. 229 (1865). Eldhandv. skjutsk. 1: 60 (1876). —
(3 b) -PUNKT~2. punkt, utvisande en kulas afdrift för ett visst afstånd. Eldhandv. skjutsk. 1: 60 (1876). —
(3 a) -VINGE. Detta fartyg (s. k. bylander) .. hade på sidorna s. k. ”svärd” eller ”afdriftsvingar”, hvilka vid bidevindsegling nedsläpptes för att hindra afdriften. Nissen i NF 2: 510 (1877). —
(3) -VINKEL~20.
a) sjöt. vinkel mellan den verkliga o. den styrda kursen. Gyllengranat enl. Kindblad (1867). Lundell (1893).
b) mil. lutningsvinkel, som man gifver uppsättningsstången för att borttaga inflytandet af projektilens afdrift på träffsäkerheten. Palmstierna 133 (1872).
Anm. Undantagsvis saknas -s- i ssgr: afdrift-linie Eldhandv. skjutsk. 1: 78 (1886), 1: 64 (1892); afdrift-punkt Därs.
Spalt A 157 band 1, 1898