Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFFALSA a3v~fal2sa, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr t. abfalzen]
— jfr FALSA AF.
1) garf. medelst falsknif renskafva insidan af (en hud). Dalin (1850). Hästhuden, hvilken å köttsidan affalsats. NF 10: 409 (1886).
2) (mindre br.) handtv. fullborda falsningen af (ngt). Dalin (1850).

 

Spalt A 169 band 1, 1898

Webbansvarig