Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFFEKT afäk4t (affe´ct Weste), r. (l. m.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(adfecter (pl.) L. P. Gothus Mon. pac. 247 (1628))
Etymologi
[af t. affect, fr. affecte, lat. affectus]
1) (†) inverkan, inflytelse; jfr AFFICIERA. Polit. vis. 281 (1647). Vårens affecter på våra .. kroppar. Linné Sv. arb. 1: 68 (1762). jfr: Dhe twå onda affecter fattigdom och ohöfligheet drifwa dhem till buller (dvs. uppror). Gustaf II Adolf 86 (c. 1620).
2) inflytelse på sinnet, sinnesrörelse; numera i sht: häftig o. hastigt öfvergående sinnesrörelse. Sådana bewekelser eller Affecter äro icke i Gvdh, att han ångrar sigh ..: icke heller andra affecter, såsom wredgas, glädias, lee. Rudbeckius Kon. reg. 307 (1616). Affecterne, thet är, Hugsens blinde bångsame Reetningar, Vpäggelser och Anlopp. Stiernhielm Lycks. Cart. (1650). (Ordet) affect .. är nu brukeligare, än sinnets rörelse. Swedberg Schibb. 219 (1716). Ord .. till någon sindrifts (affects) ut(t)ryckande. Hof Skrifs. 122 (1753). Komma uti affekt .. En menniska utan affekter .. I full affekt .. Handla i affekt. Lindfors (1815). Affekt, en känsla, som uppnått en hög grad af styrka och liflighet, i synnerhet då den hindrar, eller åtminstone försvårar förståndets lugna öfverläggning. Grubbe Ordl. (c. 1840). (Rödstjärtsångarens) skrik, då han är i affekt. Nilsson Fauna II. 1: 321 (1858). Forssell Stud. 2: 326 (1880). — jfr SJÄLS-AFFEKT.
3) (numera bl. i dial.) i pl.: af sinnesrörelse framkallade åtbörder. Girs E. XIV:s hist. 111 (1630). Wredsamme ord och affecter. RARP 3: 219 (1642). 2 Saml. 13: 49 (1683). Sahlstedt (1769). Weste (1807). Lindfors (1815). — jfr AFFEKTERA 3.
4) (†) (vänlig) sinnesstämning. Darius hade .. bortmist sina Vndersåters Hierta och goda Affect emoot sigh. J. Matthiæ 2: 66 a (1658). — jfr AFFEKTION 2.
Ssgr (till 2): A: AFFEKT-FRI03~2. Schulthess (1885). —
-FULL~2. Lindfors (1815). Trana 2: 140 (1847). —
-LÖS~2. Fosz 415 (1621). Leopold 5: 118 (c. 1800?). Ljunggren Est. 2: 58 (1860). —
-LÖSHET—0~2. Grubbe Ordl. (c. 1840). —
-RÖRELSE~200. fysiol. ofrivillig kroppsrörelse, framkallad af en affekt, t. ex. fruktan l. vrede. Beslägtade med .. (reflexrörelser äro) affektrörelser, såsom att den fallande griper efter stöd. Ling Rör. 92 (1866). —
-YTTRING~20. Ljunggren Est. 2: 256 (1860).
B: AFFEKTS-ORD03~2. (numera föga br.) språkv. utropsord, interjektion. Lindströmer It. gr. 152 (1803). Lindfors Bröder 6 (1806). Heinrich (1814). —
-RÖRELSE~200. = AFFEKT-RÖRELSE. Hartelius Sjukg. 9 (1883). —
-TECKEN. (†) språkv. utropstecken. Hanell Skiljomärk. § 2 (1764).

 

Spalt A 171 band 1, 1898

Webbansvarig