(föga br.) afskilja sig i form af flarn. S. k. fällbark .., hvilken småningom aflossas (”afflarnar”) i större eller mindre stycken. Sandahl i NF 1: 1560(1876). De yttersta (näfver-)lagren äro tunnare än det finaste papper och afflarna i smärre, nästan liksom trasiga stycken. Dens. Därs. 12: 12(1887). — jfr FLARNA AF.
