| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFFÖLJA a3v~föl2ja (a`ffölja Weste), v. -er, -de, -t, -d (se för öfr. FÖLJA, v.). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749, under abfolgung)).
— jfr FÖLJA AF.
1) (numera bl. ngn gg i p. pf.) följa (ngn) bort (från l. till ett ställe) l. i väg. Mester Gotschalk (var) der .. med II Kungens Capitenare af Skottland, hvilka han dit afföljde xiiii dar efter. O. M. Gothus i HSH 1: 8 (1527). jfr Lundell (1893).
2) i uttr. låta affölja [jfr t. abfolgen l. verabfolgen lassen], som betyder
a) (†) låta (ngt) följa med (ngn) bort, sända (ngt) med (ngn), låta (ngn) taga (ngt) med sig, öfverlämna (ngt) åt (ngn), eg. till bortförande. The Wåre (hade Sapieha) .. på hans ansökiande nogot Wijn och Brännewijn .. affölia låtit. N. Av. 19 Maj 1658. Skal ingen Skipare wara skyldigh at låta någon affölia thess inskipade Gods för än han både för Frackt och all annor Omkostnadt .. förnögd bliffwer. Sjöl. Skipl. 14 (1667). Låta a(ffölja) .. Laisser prendre. Laisser emmener. Nordforss (1805). — (†) utan obj. (till affölja, som till bet. närmar sig 1). Ehvar de (till tatarerna utskickade) funno (dvs. funne) någon Svensk (träl), skulle ägaren genast låta honom affölja, emot skälig betalning. Nordberg 2: 398 (1740).
b) låta (ngt, eg. med ngn l. med en lägenhet) afgå (till ngn); öfversända; numera bl. handel. med afs. på penningar o. varor. N. Av. 28 Febr. 1656. Ständerne lära hafva den godheten at låta .. (Görtz’) lijk til .. (hans arfvingar) obehindrat afföllja. 2 RARP I. 1: 51 (1719). Låter Kongl. Stats-Contoiret, hvad som .. reqvireras, .. emot behörigt qvittence afföllja. Därs. 2: 205 (1723). Uti detta bref .. begärte jag .., det hon ville låta med honom till mig affölja hälften af bemälte summa. Robinson Cr. 40 (1752, 1772). Min Herre behagar låta affölja den summan til honom, Please to send him that sum with this opportunity. Widegren (1788). Köpmannen lät beloppet affölja med skrifvelsen. Kindblad (1867). Jungberg (1873).
Anm. Utvecklad ur 2 b är trol. den ngn gg förek. anv. af vbalsbst. (utan låta). Penningars (afföljande) .. Remise. Envoi. Nordforss (1805). Jag anhåller om varans a(fföljande) med budet. Meurman (1846).
3) (†) följa, blifva en följd. Ther åff kan .. ey annat åff fölia än landzens förderff. G. I:s reg. 7: 322 (1531). Därs. 13: 168 (1540). jfr A. Oxenstierna Skr. 1: 213 (1634). — med indirekt obj. Ther egenom cronon .. udi framtiden stor schada och nachdel affölie motte. RA 1: 272 (1540).
Spalt A 197 band 1, 1898