| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFKLIPPNING a3v~klip2niŋ (a`fklippning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) motsv. AFKLIPPA 1. — (föga br.) konkret: afklippt bit, stycke, ände, remsa o. d. Weste (1807). Schulthess (1885).
2) (numera mindre br.) motsv. AFKLIPPA 2. Plåtmyntets afklippning och stämplande. VittAH 23: 146 (cit. fr. 1661).
3) (mindre br.) motsv. AFKLIPPA 5. — konkret: klippt bild (af ngt). Om afklippningens föremål är ett ansigte, så kallas den silhouette. Almqvist (1842, under afklippa).
Spalt A 272 band 1, 1898