| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFLAGA, v. -ade.
(†) bringa (ngt) ur lag l. i oordning; förvirra. Darius bleff vthi Trängzlet .. medh sin ansehnlige myckenheet aff Folck .. aflagat. Sylvius Curt. 226 (1682). Förnufftet blifwer stundom brydt och aflagadt vthaff rädhoga. Därs. 505.
Spalt A 306 band 1, 1898