| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFLAT a3v~la2t (a`flat, .. l(äs) āvlāt. Weste), äfv. a3vlat2 l. a3v~lat2 (a`vlatt Dalin (1850)), sbst.1, r. l. m. (Weste (1807, jämte n.); Geijer I. 3: 121 (1825) osv.) l. (alltid i ä. tid; numera knappast br.) n. (O. Petri P. Eliæ B 4 a (1527); Lind (1749); Geijer I. 1: 95 (1818), 283 (1845); Anjou Kyrkohist. 55 (1842, 1867); V. Rydberg i GHT 1872, nr 239, s. 1 osv.); best. -en l. (ss. n.) -et; pl. -er (Weste (1807); Palmblad Fornk. l: cxxvi (1843); Strinnholm Hist. 3: 223 (1848)) l. (ss. n. äfv.) = (A. G. Silfverstolpe i 1 SAH 4: 183 (1791)).
1) (†) (af Gud meddelad) eftergift l. efterskänkande (af syndaskuld l. syndastraff), (synda)förlåtelse. Christus .. vthskiffte oss afflat och qwittering på alla wåra skuld. P. Erici 1: 121 b (1582). (Paulus) lät sigh tyckia, jw flere Christna han drap, jw större aflat han förtiente när Gudh. Dens. 6: 52 b. — närmande sig 2. Afflat på timligit straff. Falck Underv. 112 a (1558).
2) i katolska kyrkan (för fromma verk l. penningar) meddelad eftergift af kyrklig syndabot äfvensom af den näpst, Gud låter syndaren undergå i detta lifvet o. i skärselden; ofta uppfattad ss. (af kyrkan meddelad) syndaförlåtelse. Få, köpa, sälja aflat. Fyrtio dagars aflat, eg.: efterskänkande af fyrtio dagars botöfningar. (De andliga hafva brukat) beskatta .. (allmogen dess) peninga aff medh bedrageligit aflat. O. Petri P. Eliæ B 4 a (1527). Mångla med aflat. Dalin Hist. 2: 886 (1750). Aflat .. såldes icke endast för de synder, man utöfvat, utan äfven för dem, man ärnade utöfva. Franzén Tal 249 (1817). (Protestanten) stötes .. af anslagen om fullkomlig aflat på så och så lång tid, emot besökande af vissa kyrkor .. Katholska theologerna må säga hvad de vilja om rätta meningen af detta aflat. Folket anser det för en beviljad syndaförlåtelse. Geijer I. 3: 121 (1825). (Då påfven) ifrån högkoret aflat utdelar. C. F. Dahlgren S. arb. 2: 213 (1843). — (föga br.) närmande sig bet. aflatsbref. (Köpa) en stor hop aflat. Dalin Hist. 2: 887 (1750). (Arcimboldus) är .. sysselsatt med otaliga aflat för Svenskar af alla Stånd. A. G. Silfverstolpe i 1 SAH 4: 183 (1791). — jfr ROMAR-AFLAT.
-HANDEL~20. [jfr d. afladshandel] Drifva aflatshandel. Botin Utk. 565 (1764). H. Hildebrand i Ill. Sv. hist. 2: 491 (1877). —
-KISTA~20. [jfr d. afladskiste] kista, afsedd för aflatsmedel. Det fanns aflatspredikanter, som, då penningarne klingade i aflats-kistan, härmade själarnes glädjerop, då de svingade sig upp ur skärselden. Geijer I. 1: 293 (1845). —
-KRAM~2.
1) [jfr t. ablasskram] (†) handel med aflat. Påwans bedrägeliga aflatz kram och skinnerij. L. Petri Kyrkoord. Förord 5 (1571). jfr: Syndpenning är och blir allt aflatskram, / ty himlen kan ej lösas, blott förtjenas. Beskow Dram. 1: 79 (1836).
2) (mindre br.) aflat ss. handelsvara. Stiernstolpe Æn. 120 (1825). Arcemboldo .. prisade och sålde sitt skändliga aflatskram. Weibull Lundag. 17 c (1884). —
-KRÄMARE~200. [jfr t. ablasskrämer] Dalin Hist. 2: 748 (1750). De kringresande aflatskrämarne. Rydberg Vap. 85 (1891). —
-KRÄMERI~102. Celsius G. I:s hist. 200 (1746, 1792). Det aflatskrämeri, som på Gottland drefs af .. Arcimboldus. Franzén Minnest. 3: 518 (1842). Rydberg Vap. 85 (1891). —
-MARKNAD~20. [jfr t. ablassmarkt] Tetzel lät öppna sin aflatsmarknad — en sådan hölls i kyrkan och föregicks af en predikan — i närheten af Wittenberg. Geijer I. 1: 293 (1845). —
-PENNING~20.
1) [jfr d. afladspenge] i pl.: penningar, erlagda för aflat. Björnståhl 2: 112 (1773). Fryxell Ber. 10: 82 (1842).
-SEDEL~20. [jfr t. ablasszettel] (mindre br.) = -BREF. Willman Jap. 222 (1667). Man finner aflats-sedlar .. tryckta med bild af Maria och barnet och derunder aflatsformeln. Geijer I. 1: 254 (1845). —
-SKRIN~2. jfr under -KISTA. SFS 1867, nr 71, s. 6. Arcimboldos aflatsskrin. H. Hildebrand i Ill. Sv. hist. 2: 467 (1877). —
-ÅR~2. [jfr t. ablassjahr] Vid de så kallade jubelåren, som äfven derföre kallades aflats-år, utdelade påfvarne dubbla indulgentier eller aflat till större belopp. Geijer I. 1: 292 (1845).
Spalt A 310 band 1, 1898