Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFLÄGGNING a3v~läg2niŋ (a`fläggning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af AFLÄGGA. — särsk.
1) (†) motsv. AFLÄGGA 5. — i sht motsv. d. o. 5 b: ersättning. Wij behålle altt thet som Wij nu innehafwe, till een aflegningh för all pågången omkåst (dvs. omkostnad). HSH 36: 319 (1585). — utlösning. Ärfvernes (dvs. arfvingarnas) aflegning. RA 1: 520 (1547).
2) (†) motsv. AFLÄGGA 7: afläggande. Eedens .. afleggning. Laurelius i KOF II. 1: 334 (1659).
3) (†) motsv. AFLÄGGA 10. Peringskiöld Hkr 1: 424 (1697).
4) (†) motsv. AFLÄGGA 11 a. Varth ransakat .. om .. the bristers åfflægning som samma stad ære til skade. G. I:s reg. 4: 261 (1527).
5) motsv. AFLÄGGA 13. jfr FACK-AFLÄGGNING. — (föga br.) konkret. Afläggning .. I förråd eller till besparing aflagd sak. Dalin (1850).
6) motsv. AFLÄGGA 14. Uppf. b. 1: 565 (1873). — konkret = AFLÄGGNINGSFORM. NF 1: 208 (1875).
7) motsv. AFLÄGGA 16. Fortplantning genom afläggning. Lindgren Trädg. 1: 50 (1872). — konkretare. Öka .. (nejlikor) igenom Aflägningar. Lundberg Träg. 142 (1754, 1780). — (numera föga br.) fullt konkret = AFLÄGGARE II 1 a. Björkegren Fr. o. sv. lex. (1786, under provin). Genom afläggningar, som lätt taga rot, fylla de i häckarne blifvande luckor. Ström 78 (1830, 1846). — i bild. (Byggnaden) står midt i trägården såsom ett väntande drifhus för tillkommande afläggningar af familjen. Törneros Bref 1: 242 (1827).
8) zool. lägre djurs förökning gm affallande af en kroppsdel, som utvecklar sig till en själfständig organism; jfr AFLÄGGARE II 2. Modeer i VetANH 13: 107 (1792).
9) motsv. AFLÄGGA 17. Göra afläggningar. Fischerström 1: 621 (1779). Dahm Biet 104 (1878).
Ssgr: (jfr AFLÄGGA 13 d) AFLÄGGNINGS-AFGIFT 310~02. post. Afläggningsafgift eller s. k. fackafgift. Geijer Postförf. 17 (1866, 1890).
(jfr AFLÄGGA 15) -APPARAT~102. Uppf. b. 1: 569 (1873).
(jfr AFLÄGGA 15) -BORD~2, n.
a) på skördemaskin. PT 1894, nr 161, s. 1.
(jfr AFLÄGGA 15) -BYGEL~20, på hästräfsa. Katal. fr. C. Jacobsen 1892, s. 85.
(6) -FORM~2. boktr. Afläggningsform kallas en tryckform, sedan tryckningen med densamma är afslutad. NF 1: 208 (1875).
(6) -MASKIN~02. boktr. Uppf. b. 1: 569 (1873).
(jfr AFLÄGGA 15) -MEKANISM ~102, på hästräfsa. Katal. fr. C. Jacobsen 1887, s. 73.
(jfr AFLÄGGA 15) -PINNE~20, på hästräfsa. Katal. fr. C. Jacobsen 1892, s. 85.
(6) -SPÅN~2. boktr. liten tunn skifva, som begagnas af sättaren, då han lägger af stilen. Björkman (1889). jfr AFLÄGGS-SPÅN.

 

Spalt A 354 band 1, 1898

Webbansvarig