Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFRUTA a3v~rɯ2ta, v. -ade.
(enst.) göra rutig, indela i rutor. Näsdukar, afrutade i åtskilliga fasoner. J. Stolt i Bidr. t. vår odl. häfder 31 (1879). — jfr RUTA AF.

 

Spalt A 431 band 1, 1898

Webbansvarig