Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFRÄTTNING a3v~rät2niŋ (a`frättning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
(jfr AFRÄTTA III 2) -KONST. (†) Rid eller afrättnings-konst af hästar. Serenius (1734, under horse). —
-STÄLLE~20. Skarprättare .. skola .. åtnjuta .. skjuts efter en häst till och från afrättningsstället. SFS 1851, nr 31, s. 8.
Spalt A 439 band 1, 1898