| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFSKRÄCKANDE a3v~skräk2ande, p. pr. ss. adj. l. adv.
1) motsv. AFSKRÄCKA I 1 b. Hon var afskräckande ful. I hans uppsyn förrådde sig en afskräckande stränghet. Ödmann Hågk. 98 (1801). Hvarenda dag hade han seglat till henne, om vädret var aldrig så afskräckande. Lundquist Profil. 1: 28 (1884); jfr 2. Ett afskräckande utseende. Rydberg Rom. d. 69 (1882).
2) motsv. AFSKRÄCKA I 2 c. Såsom afskräckande exempel må detta straff oftast medföra sin nytta. Leopold 3: 283 (1816). Straff kunna .. medföra en .. sinnligt afskräckande verkan. Schlyter Jur. afh. 1: 231 (1837); jfr AFSKRÄCKA I 2 a mot slutet.
Spalt A 511 band 1, 1898