AFSMÄCKRA a3v~smäk2ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
(föga br. utom i vbalsbst. -ING) göra smäcker l. smäckrare. Afsmäckringen (eller ”förjyngningen” som timmermännen kalla det). C. Smith i Tidn. f. idr. 1892, s. 132. Ett rundhult med afsmäckring efter cirkelbåge blir .. ej så starkt som ett med parabolisk afsmäckring. Dens. Därs.