Publicerad 1898 Lämna synpunkter AFSTELNA a3v~ste2lna, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING. (föga br.) (småningom l. fullständigt) stelna; stelna bort. Under afstelningen (af smält bly). A. F. Cronstedt Intr. i VetA 1754, s. 10. Dalin (1850). — särsk. om inträdandet af dödens stelhet. Afstelnad snart bland liljorna han låg. Stagnelius 1: 286 (1822). A. M. Strinnholm enl. Kindblad (1867). — jfr STELNA AF. Spalt A 573 band 1, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se