| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFSTYMMELSE a3v~stym2else, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
(mindre br.) kvarlefva, lämning, återstod; ruin; spår. GHT 1873, nr 141 B, s. 1. De ännu rykande afstymmelserna (af en nedbränd byggnad). N. dagstel. 1876, nr 311, s. 3. De första träkyrkorna (i Danmark) .. äro länge sedan försvunna utan att hafva efterlemnat någon bestämdt påvislig afstymmelse. NF 3: 893 (1879). jfr: Min stackars hattafstymmelse (dvs. hvad som återstod af min illa tilltygade hatt). Rydberg Rom. d. 271 (1882). jfr Linder Regl. 205 (1886). — jfr (TILL)STYMMELSE.
Spalt A 587 band 1, 1898