| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFSTÄMMA a3v~stäm2a, v.2 -er, -stämde, -stämt, -stämd. vbalsbst. -STÄMNING.
1) [jfr t. von einem abstimmen] (†) afvika l. skilja sig (från ngns mening, åsikt o. d.). Adlerbeth .. förklarade sig taga den lifligaste del i Ridderskapets och Adelns .. bekymmer samt ingalunda afstämma från åtskillige Ledamöters förklarade önskan. Ad. prot. 1789, 1: 297. — jfr INSTÄMMA.
2) [lån från t. l. d.] (föga br.) (om)rösta, votera. Man hann vid afstämningen (inom engelska parlamentet) .. till icke mer än 90 röster. Agardh Stat. II. 2: 282 (1856). A. Key i Lärov.-komit. 1884, Bil. E, s. 46.
Spalt A 600 band 1, 1898