Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFTONSTJÄRNA af3ton~ʃæ2rna (a`ftonstjerna Weste), r. l. f.; best. -an; pl. -or.
1) [jfr d. aftenstjerne, t. abendstern, eng. evening star, fr. étoile du soir] om planeten Venus, då den är synlig om aftonen. Var. rer. 3 (1538). Venus .. (kallas) Morgonstiernan och stundom Afftonstiernan. Rel. cur. 18 (1682). O Herre! dig jag vill åkalla, / När aftonstjernan framgår skön. Ps. 28: 6 (1819). När .. (Venus) befinner sig öster om solen, .. kallas (hon) .. aftonstjerna. Lindhagen 504 (1861). bildl.: Min vackra älskogsstjerna, du, / .. Min aftonstjerna, blid och klar. Sander Ar. 7 (1877). — i allm.: stjärna, som lyser l. är synlig om aftonen. På denna planet synes jorden som aftonstjärna. — jfr MORGONSTJÄRNA.
2) bot. växten Ornithogalum nutans Lin. Fries Utfl. 3: 233 (1864). Aftonstjernor (äfven Hvita dufvor) .. kallas en art stjernlök. J. Arrhenius i NF 1: 232 (1875). Sandahl Därs. 12: 378 (1888). — jfr MORGONSTJÄRNA.

 

Spalt A 675 band 1, 1898

Webbansvarig