AFVINKELKNÄ a3vviŋ1kel~knä2, n.; best. -et l. -t; pl. -n.
(föga br.) skeppsb. trubbvinkligt knä. Knän utom vinkel (afvinkelknän). Regl. ang. virkeslev. 1859, s. 11. Afvinkelknän kallas bland skeppsvirke sådana knän, der gren och bål (stam) bilda en trubbig vinkel, som likväl ej får öfverstiga 115 grader, i hvilket fall det blir krumvirke. Cnattingius 7 (1873, 1894). — jfr (BOG)VINKEL-KNÄ, KNÄ.