| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ALLAHANDA al3a~han2da, stundom 32 32, sällan 1032, l. ALLEHANDA al3e~han2da, stundom 32 32 osv. (allaha`nda Weste), adj. oböjl. l. sbst. n.
I. adjektiviskt; bl. i attributiv anv.
1) (nästan †) allt (l. alla) slags, hvad slags som helst. Jesus gick om kring alt Galileeske landit .. och botadhe allahanda siwkdom. Mat. 4: 23 (NT 1526; öfv. 1883: allt slags sjukdom; gr. πᾶδαν νὸδον; Vulgata: omnem languorem; Luther: allerley Seuche). J allahanda folke then som fructar gudh .. han är honom täck. Apg. 10: 35 (NT 1526; öfv. 1883: i hvarje folk). Ath man jcke skal måå alla daghar äta allahandra maat. O. Petri P. Eliæ h 4 a (1527). Tu skalt äta aff allahanda trää j Lustgårdenom. 1 Mos. 2: 16 (Bib. 1541; öfv. 1893: alla andra träd). (I juni) Renses Dudra och allehande Ogrääsz ifrån Lijnet. Brahe Oec. 108 (1585). Predikanterne skola .. förmana sine åhörare, at fly allehanda Twist och Trätor. Kyrkol. 11: 3 (1686). jfr: Bevara det (dvs. templet) för allahanda olyckor och skador. Handb. 1811, s. 152.
2) af olika slag, olika slags, hvarjehanda, all möjlig, åtskillig, allsköns, diverse; numera i sht i förening med konkret sbst., som har annat attribut; stundom med ngt nedsättande bet. Han hade allahanda besynnerliga funderingar, framställde allahanda olika förslag. Ha allahanda fuffens för sig. Barnen fingo allahanda (nätta) småsaker till julen. Det var onekligen allahanda folk på den balen. Efter allahanda misslyckade försök kom han slutligen fram. Allahanda krimskrams. Allahanda kallprat. Wij .. haffwa köpth .. bössor(,) harnesk och aldra hande weryor. G. I:s reg. 1: 278 (1524). När j kommen j landet, och planteren allahanda trää. 3 Mos. 19: 23 (Bib. 1541; öfv. 1893: träd af olika slag). I allahanda kräselighet vpfödhas. Rothovius 2 Pred. C 3 b (1623). Sorg, och Samwetes-agg fördrijfwa med allra-hand Aap-spel. Stiernhielm Herc. 123 (1668). Giöra allehanda svårigheter. Nordberg 2: 131 (1740). Folk af allehanda seder och hjertelag. Tessin Bref 1: 283 (1753). Allehanda smått bläckhornskram, samlade på Skeppet Finland. J. Wallenberg 121 (1771). Om Stockholmska lärdomen har jag .. allahanda tvifvelsmål. Tegnér 5: 395 (1824). En lång rad af allehanda åkdon. Nicander Minnen 1: 38 (1831). Vår svenska språkform (har) aldrig varit .. så som i våra dagar inbjudande till allahanda diktning. Wulff Värsb. 1 (1896); jfr 1. — särsk.
a) med substantiverad neutralform af adj. I den här butiken kan man få allahanda smått och godt. Allahanda annet meere. Holof. 15 (c. 1580). Allehanda smått. Serenius (1741). Berätta .. allehanda roligt och intressant. Elgström 206 (c. 1805).
b) [jfr holl. allerhande soort van klerken, mht. von aller hande slachte] vid ord, som betyda slag, sorter o. d. Allehanda slag. Serenius (1741). A(llahanda) sorter folk. Weste (1807). Värfvade trupper af allehanda slag. E. C. Tegnér Sv. bild. 94 (1896). — särsk. i uttr. allahanda slags (äfv. sorters). Allahanda slags djur, människor, tungomål. Blifve öfver faldne af allehande slags folk. RA 3: 180 (1593). Allehanda slags Färgor. Arvidi 5 (1651). Allahanda slags jern- och stål-Manufacturer. C. Polhem Præs. i VetA 1745, s. 18. Dalin (1850). — Anm. Då begreppet slag, etymologiskt sedt, ingår i själfva ordet allahanda, innebära dessa uttr. från etymologisk synpunkt en tautologi; för den nutida språkkänslan o. med det begrepp, som numera företrädesvis fästes vid ordet, kunna de däremot knappast gälla ss. pleonastiska.
II. substantiviskt l. ss. sbst.
1) utan bestämning.
a) (†) allt, allting, hvad som helst. Gudh är en, som aldrahanda werkar vthi hwar man. 1 Kor. 12: 6 (NT 1526; Bib. 1541: alt werckar j allom). Then ene troor ath han må allahanda äta, men then som swagh är han äter kål. Rom. 14: 2 (NT 1526; öfv. 1883: hvad som helst). Thet skal nw wel bliffua betther kööp paa allahanda(,) besynnerligha paa saltthit. G. I:s reg. 3: 120 (1526); jfr b. Allahanda tienar icke hwariom manne, så förmå ey heller hwar man allahanda. Syr. 37 (”38”): 31 (Bib. 1541).
b) allt möjligt, litet af hvarje, hvarjehanda, både ett och annat, diverse; ofta med en nedsättande l. försmädlig bibetydelse. P. Brahe Kr. 37 (c. 1585). Elliest roar vij oss här med allahanda. Carl XII Bref 31 (1699). Jag fick befallning, at stryka ur mit Protocoll deras mästa tal om denne handel, eljest skulle du fådt höra allehanda, min Läsare. Dalin Arg. 1: 261 (1733, 1754). Den där physionomien nog elak stämpel bär, / Han ser mig ut til allehanda. Lannerstierna Äfvent. 90 (1790). Vid jubelfesten .. talades allahanda både på svenska och latin. Tegnér 6: 150 (1830). Cavallin Skr. 86 (1885).
2) [efter t. ein buntes allerlei, musikalisches allerlei o. d.] med adj.-attribut l. genitivbestämning: helt l. samling af blandad(t) beskaffenhet l. innehåll, ditt och datt, diverse kram; i sht i titlar l. rubriker, afseende ett innehåll af mångskiftande art. Dagligt Allehanda. (1767; namn på tidning). Snillet Sverige öfvergaf; / Och på Vitterhetens graf / Växte Dagligt Allehanda. G. F. Gyllenborg Vitt. 2: 29 (1773). Jag håller Dagligt Allehanda för at se hvad som stjäls och sälgs. Schröderheim Fjäsken 9 (1791). Man såg ej mer Östergyllns bördiga slätter, ej heller dess af all den nordiska naturens fägring sammanfogade allehanda. Törneros Bref 1: 277 (1827). Lithografiskt Allehanda (1835; titel). Smålands Allehanda. (1879; namn på tidning). Apotekares allehanda och markens örter. Rydberg Vap. 365 (1891). — Anm. I anslutning till tidningsnamnet (Dagligt) Allehanda förekomma ngn gg afledningarna allehandist, allehandistisk, allehandism; jfr: O du outsägliga Allehandastiska barnaoskuld! Tiden 1848, nr 109, s. 2.
Spalt A 973 band 1, 1898