| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ALLEGORISERA al1egω1rise4ra l. -gå1– l. -gor1-, äfv. 010—, l. —32, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, ALLEGORISATION -atʃω4n l. -aʃ-.
a) abs.
α) motsv. ALLEGORI 1 a: inlägga en djupare, andlig mening vid tolkandet af ngt; gifva allegorisk tydning åt ngt. En allegoriserande bibeltolkning. Lysander i Nord. univ. tidskr. III. 2: 38, 39 (1857).
β) motsv. ALLEGORI 1 b: uttrycka sig i l. röra sig med allegorier. Thorild 2: 97 (1784). Det eviga allegoriserandet och den affekterade djupa betydelsen, som spelar sfinx på hvarje sida. Tegnér 5: 421 (1825; med afs. på Atterboms poesi). Allegorisera, .. tala genom bildspråk och liknelser. Almqvist (1842). Framställningen i Platos skrifter vexlar .. mellan en strängt logisk och en poetisktallegoriserande. Rein Psyk. 1: 56 (1876).
b) tr., motsv. ALLEGORI 1 b: framställa (ngt, i sht begrepp o. egenskaper) under allegorisk form. Leopold 5: 213 (c. 1820). I nyare tider är Jorden allegoriserad (dvs. allegoriskt framställd) såsom en vördnadsvärd matrona .., hållande ett ymnighetshorn. Deleen Fabell. 1: 605 (1831). Deras (dvs. uppträdenas på Blocksberg) mening är väl att allegorisera .. det sönderslitna och kaotiska själstillstånd, i hvilket Faust .. befinner sig. Claëson 2: 301 (1853).
Spalt A 988 band 1, 1898