Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AMPEL am3pel2 (àmmpl Dalin (1850)), r. l. m. (m. Dalin (1850), Lundell (1893)); best. ampeln, ngn gg ampelen (N. Av. 15 Febr. 1656; jfr L. Petri Dial. om mess. 96 a (1542)); pl. amplar.
Ordformer
(ampulen (best.) L. Petri)
Etymologi
[jfr fsv. ampul, m., isl. ampúll, ampullr, m., d. ampel, r., holl. ampul, ampel, mht. ampel, ampulle, t. ampel, fr. ampoule, f., lånadt från lat. ampulla, bukig flaska, burk; jfr äfv. AMPLA]
1) [fsv. ampul] hist. i den romersk-katolska kyrkan: kärl l. hängfat, hvari den heliga oljan l. salfvan (krisma) förvaras. L. Petri Dial. om mess. 96 a (1542). N. Av. 15 Febr. 1656. Forssell Hist. I. 1: 218 (1869). — jfr AMPLA.
2) [sannol. nyare lån från t.] ett slags hänglampa. Dalin (1850). Hon gick in i sin sängkammare och tände ampeln i taket. Benedictsson Folklif 147 (1887). Gaslågorna i korridorerna äro anbragta i amplar. S. v. Friesen Inbjudn. 1891, s. 25.
3) [sannol. nyare lån från t.] hängkärl för växter. Dalin (1850). Midt öfver uppgången hängde ned en jättestor ampel med en luftig sky venushår. Tavaststjerna Inföd. 61 (1887). Sådana (häng-) växter brukar man hafva stående i s. k. amplar, som hänga högt upp i fönstret. Hubendick Lekkamr. 71 (1891). — jfr BLOMSTER-AMPEL.
Ssgr: (3) AMPEL-BRÄCKA30~20. bot. växten Saxifraga sarmentosa Lin., ”Arons skägg”. Priskur. fr. Berg. trädg. 1894, s. 23. —
(3) -GRÄS~2. bot. halfgräset Isolepis gracilis. Priskur. fr. O. Ericsson 1892. —
(2) -LAMPA~20. (mindre br.) De romerska och grekiska ampel-lamporna. Tekn. tidn. 1871, s. 9. —
(3) -VÄXT~2. hängväxt, lämplig för odling i ampel. Müller Trädg. 3: 320 (1853). Lindgren Trädg. 7: 15 (1883).

 

Spalt A 1220 band 1, 1898

Webbansvarig