| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANALOGISK an1alå4gisk (analo´gisk Weste), adj.; adv. -T.
1) (numera föga br.) likartad, motsvarande, analog. Analogiquement, .. på analogiskt sätt. Regnér Fr.-sv. ordb. (1780). Tuderus Log. 128 (1806). Riddarhuset .. har en med Kamrar i andra länder i så måtto analogisk komposition, att der sitta män af alla yrken. G. K. F. Löwenhjelm (1833) hos Rydqvist Tid. 2: 203.
2) som utgår från l. stöder sig på analogi. — särsk.
a) (mindre br.) log. motsv. ANALOGI c. Den Analogiska (eller Likhets-)Slutledningen. Snellman El.-curs 2: 107 (1840). Trana Psyk. 2: 23 (1847).
b) språkv. motsv. ANALOGI f. Rydqvist SSL 1: 460 (1850). Den s. k. samhörighetsgrundsatsen eller den analogiska (analogi = motsvarighet) stafningsgrundsatsen. Noreen Rättskr. gr. 12 (1892); jfr ANALOGI-STAFNING. Förhållandet mellan s. k. ljudlagsenlig och analogisk språkutveckling. Dens. i Nord. tidskr. 1894, s. 513. Analogiska nybildningar. Kock Spr. förändr. 116 (1896). Den analogiskt nybildade formen. Därs. 121.
Spalt A 1243 band 1, 1898