| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
upplösa l. sönderdela (ngt sammansatt) i dess (enkla) beståndsdelar; utreda (ngt kompliceradt) i dess särskilda moment. — särsk.
a)
α) motsv. ANALYS a α. Berzelius Blåsr. 241 (1820). Eljes analyseras rörsockret vanligen genom polarisering. Ekenberg o. Landin 800 (1894).
β) motsv. ANALYS a β. Analyserar man .. en klarinetton, .. finner man honom ej vara sammansatt af sina naturliga öfvertoner. Uppf. b. 2: 531 (1873). Analyserar man solljuset med tillhjelp af ett spektroskop, erhåller man ett spektrum, .. genomdraget af ett stort antal mörka linier. Billmanson i NF 15: 214 (1890).
b) motsv. ANALYS b. Tegnér 3: 281 (”181”) (1827). När satsläran är noga genomgången och inöfvad, kan man låta barnen analysera satser. Dahm Skolm. 70 (1846). NF 1: 677 (1876).
c) motsv. ANALYS c. Man (har) .. företagit sig att på det aldra nogaste analysera det fjerde Evangelium. Agardh Teol. skr. 2: 166 (1856).
d) motsv. ANALYS d. Höpken 2: 307 (1756). Lindblom Log. 10 (1836). Analytisera, analysera, att upplösa ett begrepp i dess beståndsdelar genom angifvandet af dess kännetecken. Grubbe Ordl. (c. 1840). Det finnes ej en last, en passion, en sensuell monstruositet, hvilken ej Zola anatomiserat och analyserat. Wirsén i PT 1894, nr 167 A, s. 3.
Spalt A 1246 band 1, 1898