Publicerad 1898 Lämna synpunkter ANDEFATTIGHET an3defat1ig~he2t l. 30 ~200, r. l. f.; best. -en. egenskap(en) att vara andefattig. Dalin (1850). Lundell (1893). Spalt A 1339 band 1, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se