ANGLOMAN aŋ1lωma4n, l. aŋ1lå- l. -lo-, l. aŋ1gl-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[efter fr. anglomane, af anglo- (se föreg.) o. gr. –μανής (i οἰνομανής m. fl.) af μαίνομαι, vara vanvettigt hänförd l. intagen af ngt; jfr BIBLIOMANm. fl.]
(öfverdrifven) beundrare af England o. engelska förhållanden. Dalin(1850).