| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANGREPPSPUNKT an3greps~puŋ2kt l. -puŋ2t, l. 31~, äfv. aŋ3-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
a) mek. Stål 1: 165 (1834). En häfstång, vid hvilken .. kraftens och lastens angreppspunkter ligga på hvar sin sida om stödjepunkten. Uppf. b. 2: 61 (1873). Press .. är en arbetsmaskin, hvarmed i allmänhet stora motstånd öfvervinnas med ringa hastighet hos kraftens angreppspunkt. Dahlander i NF 13: 184 (1888).
b) kem. Blomstrand i UVTF 14: 18 (1875). I hvarje elementaratom finnes .. ett bestämdt antal angreppspunkter för kemiska kraften. Rosenberg Kemi 80 (1888).
2) till ANGREPP I 3: punkt, hvarest ett angrepp sker; anfallspunkt. Bemödandet, att alltid vara starkast på angreppspunkten. Ekelund N. hist. II. 2: 26 (1838). — särsk. fäkt. Sjelfva angreppspunkten .. blir för hugget: motståndarens hufvud eller hals. Silfversvärd 2 (1868).
3) till ANGRIPA 8 a, ANGREPP I 4: ställe, där (infektions)sjukdom tager sin början. Barnsängsfebern (har) till angreppspunkt de skador, som vid förlossningen uppkomma i qvinnans bäckenorgan. M. Sondén i NF 1: 1577 (1876).
Spalt A 1433 band 1, 1898